Jag har drabbats av skrivklåda. Igen. Det torde inte förvåna någon som känner mig närmare. Mitt problem har aldrig bestått i oförmågan att producera ord i tryck. Som Frans G. Bengtsson - en av mina favoritförfattare - uttryckte saken i essän Lakonismer så borde jag kunna räknas in i skaran skribenter som aldrig falla på idén att med tre ord säga vad de lika lätt kunna säga med femton.

Precis som Frans hyser jag dock en stor respekt, för att inte säga kärlek, till människor som kan konsten att uttrycka sig kort och kärnfullt. Min syster är en av dem. När jag fyllde 30 ordnade jag en födelsedagsfest och fick förstås experthjälp av henne (hon är grafisk formgivare) med inbjudan. Jag ansträngde mig verkligen att göra den kort och kärnfull. Jag skrev och strök. Och strök ännu mer. Sen kom Erika och strök ytterligare hälften av allt jag skrivit. Det blev riktigt bra.

Med åren har jag ändå lärt mig att skriva kortare och dämpa min kärlek till det mångordiga. Inte minst på jobbet. Jag kan, men det naturliga är fortfarande att brodera ut. Förmodligen blir mina bästa textalster de där jag verkligen tar mig tid att granska det jag skrivit och tvingar mig själv att med strykpennan i högsta hugg karva bort allt överflödigt. Men det tar tid. Jag har en from förhoppning om att ändå kunna göra det här på bloggen. Vi får väl se hur det blir med den saken.

Denna fallenhet för ord i kubik handlar väl som så mycket annat i livet om både arv och miljö och ni hittar en del av orsaken i bloggens titel. Ni kanske inte visste att jonésisk är ett adjektiv i svenska språket. Men det är det. I den lilla släkten med samma namn åtminstone. Jag vet inte om jag kan fånga det i några få ord, men det handlar väl om nån som gillar att diskutera och filosofera - gärna på ett ganska drastiskt vis, inte har så nära till de djupare känslorna alla gånger och är rätt opraktisk på det stora hela taget. En viss fallenhet för att se det absurda i tillvaron och någon slags insikt om att man själv liksom de flesta andra människor på det stora hela taget är ganska fånig, skulle man väl också kunna lägga till. Av nån anledning tyckte jag att det kunde passa som titel på min blogg och därmed får det bli.

Vad ska bloggen handla om då? Ja, den som det säkert visste. Jag har tidigare haft en temablogg om Scrabble för mig själv och den del av bekantskapskretsen som är intresserad av denna nördiga fritidssysselsättning. Jag känner mig rätt klar med det ämnet, men någon enstaka post kan väl inte uteslutas. Snarare tror jag att det blir poster om sådant som för tillfället fångar mitt intresse. Ni som redan känner mig vet att det verkligen kan vara allt möjligt. (Kvasi)filosofiska betraktelser, psykologi och neurovetenskap, människans historia, liiite politik ibland kanske och ett och annat dagsaktuellt. Har ni inte redan somnat av den här uppräkningen så kanske ni kommer tillbaka och läser mer en annan dag