Välkommen till bloggen Jonesiskts eftervalsanalys. Här hittar du en hel del intressanta uppgifter om hur det röstades i det här valet och jämförelser med tidigare val. Det första avsnittet bygger i huvudsak på SVT:s vallokalundersökning (VALU 2022). Vi tittar bland annat på röstning efter kön och kampen om jobbarrösterna mellan Social- och Sverigedemokraterna. Och presenterar en teori vad som ligger bakom att allt fler säger att partiledarens person har stor betydelse för vem de röstar på.

Det andra är avsnittet behandlar det faktiska valresultatet och tittar på allt från hur rösterna skilde sig åt mellan olika typer av kommuner till partiernas bästa och sämsta resultat i olika kommuner och valkretsar och vem som ökade/minskade mest.

Hur väl träffade prognoserna?

Vi tittar dels på SVT:s vallokalundersökning, dels på Pollofpolls.se sammanvägning av olika opinionsundersökningar.

 

Det bör påpekas att VALU är en prognos, inte hur svaren faktiskt fördelade sig. Statistikerna försöker ta hänsyn till kända snedvridningar som att fler personer med hög utbildning svarar på undersökarnas frågor. Exempelvis svarade bara 14% av de tillfrågade att de röstat på SD och drygt 8% att de röstat på Miljöpartiet.

Pollofpolls.se som gör en sammanvägning av alla löpande opinionsundersökningar med hänsyn till tidigare kända avvikelser hos dem hamnade lite sämre den här gången än vid förra valet, då man träffade nästan kusligt rätt. Man missade framför allt på Moderaterna som låg nästan 2% sämre än var man verkligen landade. Socialdemokraterna låg också för lågt, en dryg procent, medan övriga avvikelser var lägre. I Moderaternas fall har i stort sett alla enskilda opinionsmätningar veckan före valet skattat dem för lågt med mellan 1 och 3% av rösterna.

Vad ingen fångade var den verkliga, parlamentariska majoriteten. Det är naturligtvis inte lätt i ett så jämnt val. VALU hade 49,8% för rödgröna mot 49,2% för det konservativa blocket + Liberalerna. Det verkliga resultatet (avrundat) är 48,8% mot 49,5%

Småpartierna (inklusive Nyans)

Småpartier kan teoretiskt avgöra val genom att ”stjäla” röster från det ena politiska blocket. Men sedan Feministiskt initiativ i riksdagsvalet 2014 plockade lite drygt 3% av rösterna och själva kände att de snubblade på målsnöret (minns jublet från deras valvaka när VALU sa at de skulle få 4% och därmed komma in i riksdagen) så har småpartierna varit just ganska små.

I runda slängar ser det ut som att ungefär en halv procent var har tagits av partier vars väljare förmodligen till största del annars röstat på rödgrönt respektive blått lag. Partiet Nyans har 0,44%, Alternativ för Sverige 0,26% och Medborgerlig samling 0,2%. Vi vågar nog därför slå fast att mandatfördelningen i Riksdagen inte påverkats av småpartierna det här valet.

Partiet Nyans är dock förstås intressant av andra skäl. Man har gjort ett som det verkar seriöst försök att fånga väljare med muslimsk bakgrund (i huvudsak turkisk- och arabisktalande påstod någon i ett nyhetsinslag) i utanförskapsområden genom ett populistiskt och i viss mån samhällsfientligt budskap om att alla deras svårigheter i samhället beror på rasism och att svenska myndigheter vill ta deras barn. I flera valdistrikt i Malmö fick man mer än en femtedel av rösterna och totalt i kommunen som är en egen valkrets med elva (11) riksdagsmandat 2,10%. I Stockholm gick man framför allt starkt i Järva (Rinkeby, Tensta m.fl miljonprogram) med mellan 10 och 25% i flera av valdistrikten. I Botkyrka hade man dock inte alls samma framgångar, något som kan ha berott på hur mycket lokala valarbetare man hade ute på fältet.

Det blir troligtvis svårt även i framtiden för partiet att komma upp i siffror som närmar sig spärren till riksdagen. Det räcker att titta på valdistrikten i just Malmö för att se att intresset för partiet är mycket lågt eller obefintligt utanför utanförskapsområdena. Tittar man på valmanifestet ser man att partiet redan nu har gjort ett seriöst försök till ett bredare anslag än enbart muslimer som känner sig besvikna på och diskriminerade av det svenska samhället. Polemiken mot omhändertagande av barn som far illa kan säkert tilltala en del, men är sannolikt i det stora hela ett sänke för partiet om den fortsätter.

Söder är blått, norr är rött

Denna kartbild från Wikipedia visar vilken koalition (rödgröna med Centern eller det konservativa blocket med Liberalerna) som fick majoriteten i riksdagsvalet (vänster) respektive kommunvalet (höger). Rubriken beskriver väl hur det ser ut. En rolig detalj tycker jag var att Gotska Sandön har fått sig en röd prick. Där bor enligt Wikipedia endast personal som arbetar med tillsyn och turismen på ön!

 

Man ska dock vara medveten om att även Norra Sverige till stor del förblivit rött så har SD gått framåt rejält i många av kommunerna där och som det ser ut (se vidare andra delen av denna bloggpost) tagit väljare från både Centern, Socialdemokraterna och ev. Vänsterpartiet. Om nu inte hoppen har skett via andra partier, det är fullt möjligt.

När bestämmer sig folk vad de ska rösta på och hur många byter parti mellan valen?

Om man försöker tänka logiskt så borde gissningen bli att fler väljare som röstar någonstans i mitten bestämmer sig först sista veckan eller rentav på valdagen. Och så är det också. De som till slut fastnar för någon av ytterkanterna (V/SD) är minst benägna att vela in i det sista. Bara en fjärdedel av deras väljare bestämde sig så sent och så har det sett ut de senaste valen också. I mitten är veligheten större och enligt VALU var det ungefär hälften av väljarna för MP/C/L/KD som bestämde sig först sista veckan. Förstagångsväljare tvekar föga förvånande också mycket (48%), medan färre än tre av tio pensionärer inte hade bestämt sig än veckan före valet.

Logik har dock sina begränsningar, så även min. Hela denna mellanvalsperiod har jag noterat hur jämnt det hela tiden vägt i opinionen mellan de nya blocken i svensk politik (jag räknar då Liberalerna högerut även om de inledde mandatperioden som en av parterna i det famösa januariavtalet (min åsikt om det har jag skrivit om här: http://jonesiskt.bloggplatsen.se/2020/01/13/11649199-januariavtalet-ratt-id-fel-motiv/ ) Min logiska förklaring var att de allra flesta väljare stannade i sina block och endast flyttade mellan partierna inom det. Men riktigt så ser inte verkligheten ut. Visserligen har fler än 9 av 10 av V och SD:s väljare förblivit sina blocka trogna. SD har för övrigt det överlägset högsta trogenhetsindexet (just uppfunnet av mig): 86% av de tillfrågade som uppgav sig ha röstat på dem 2018 gjorde det även i årets val. Men annars har t.ex fler än var sjätte S-väljare flyttat över blockgränsen och nästan tre av tio centerväljare från 2018 gick till något av de (äkta) rödgröna partierna i år. Nästan var sjunde moderatväljare från 2018 röstade rödgrönt inklusive Centern. De största rörelserna proportionellt återfanns föga förvånande bland Liberalernas väljare där bara en dryg tredjedel upprepade sin L-röst från 2018 (bloggaren tillhörde f.ö dem). Nästan fyra av tio av deras väljare gick vänsterut, i huvudsak till S och C. Men det rörde sig också väljare från både höger och vänster till partiet, vilket räddade kvar dem i riksdagen.

Slutsatsen är att det ändå förekommit en inte helt obetydlig rörlighet i väljarkåren under de här fyra åren även mellan blocken. Men den har hela tiden fördelat sig nästan jämnt, vilket gett små rörelser på blocknivå och det extremt jämna och spännande val vi precis var med om.

Valresultatet bekräftade också den 40-40-20-regel som jag formulerat tidigare och som i stort sett verkar vara en bra spegling av opinionen: Ungefär 40% stöder rödgröna partier (V+S+MP), ungefär 40% stöder den avsomnade alliansen och resterande 20% är Sverigedemokrater.

Röstande efter kön

Enkel sammanfattning: De flesta partier har ett relativt jämnt stöd bland män och kvinnor, med en viss tendens till fler kvinnliga väljare hos V och MP. De partier som framför allt sticker ut är Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna

 

Personligen har jag inget till övers för syrliga kommentarer från bägge håll om att maktförhållandena skulle se helt annorlunda ut om bara det egna – förment klokare – könet fick rösta. Det är bara dumheter att yttra såna saker om man tror på principen om jämställdhet och lika rättigheter. Snopp- eller snippbärare har vi alla en röst var och spekulationer om hur världen sett ut om det inte ingick snoppar eller snippor i väljarkåren blir därmed poänglösa. Däremot är det naturligtvis intressant att fundera över varför dessa skillnader finns. De har noterats i vallokalsundersökningar sen 1991 och gått i samma riktning, d.v.s fler män än kvinnor röstar högerut och vice versa. Däremot har de ökat sen SD blev en politisk kraft att räkna med (de har ju i praktiken utformat det svenska, politiska landskapet sen åtminstone 2014 genom alla krumbukter som vidtagits för att inte ge dem inflytande)

Här är ett exempel som visar hur det ser ut för de rödgröna partierna som helhet. För 2014 är även röster på Feministiskt Initiativ enligt VALU inräknade. På tjugo år har skillnaden i procent mer än fördubblats. Men man kan också notera att inte ens om man bara räknar kvinnliga röster så når man det sammanlagda resultatet från det för de rödgröna så framgångsrika valet 2002.

 

Social- kontra Sverigedemokraterna – kampen om arbetarna

Att Socialdemokraterna tappat mycket mark mot Sverigedemokraterna bland den grupp väljare som definierar sig som arbetare är förstås ingen nyhet. Enligt svaren i VALU gick det inte så långt som vissa fruktat och andra hoppats: Med 32% mot 29% håller S fortfarande ett litet försprång. Eventuell S-glädje över detta torde dock snabbt grumlas om de tittar på utvecklingen de fem senaste riksdagsvalen. Partiet talar inte gärna om de här siffrorna, men naturligtvis är det ett stort trovärdighetsproblem för ett arbetarparti att de traditionella kärnväljarna nu i nästan lika stor utsträckning röstar på det parti som numer S ser som sin ideologisk/politiska huvudmotståndare.

    

Unga väljares högervridning?

Förstagångsväljarnas starka högerlutning i årets val fick mycket uppmärksamhet. Och det är helt sant att det skett stora förändringar om vi går 20 år bakåt i tiden då de dåvarande rödgröna partierna (S+V+MP) fick 58% av rösterna i gruppen 18-21 år gamla enligt VALU. Men en del av förklaringen där ligger i att de borgerliga och inte minst Moderaterna under tråkmånsen Bo Lundgren gjorde ett riktigt dåligt val. År 2006 var det ganska jämnt och faktum är att 2014 röstade fler förstagångsväljare på ett annat parti än de rödgröna och låg relativt lika med befolkningen som helhet.

Men visst är det anmärkningsvärt att SD gjorde ett hopp från 12% de senaste två valen till 22% i år, vilket för första gången gjorde dem till den åldersgrupp där stödet till partiet var högst. Moderaternas resultat i gruppen om 26% ligger däremot väl i linje med resultaten från undersökningarna 2006-2018. Det var också första gången på dessa sex riksdagsval som Socialdemokraterna inte placerade sig på topp 2. Däremot var deras röstandel om 20% bara lite lägre än de två föregående valen (22 och 23%)

Blir väljarna mer fixerade vid person istället för sak?

En av de frågor som kommit upp i debatten både före och efter valet är om partiledarens person fått större betydelse för hur människor lägger sina röster. Här finns vallokalsundersökningar från 1998 och framåt att jämföra med. Bilden är inte entydig. För runt 20-25 år sen var andelen som uppgav det betydligt lägre. En sån antagen politisk fixstjärna som Gudrun Schyman uppgav endast knappt 20% av V-väljarna att hon var mycket betydelsefull för deras partival. Det var främst Alf Svensson som stack ut med 31 respektive 28% i riksdagsvalen 1998 och 2002. Och han brukar vad jag vet nämnas av statsvetare som en av de svenska politiker som haft störst personlig betydelse för sitt partis framgångar.

 

Kurvan ser onekligen speciell ut. I valen 1998 – 2006 uppger kring en fjärdedel av väljarna för de tre partiledare som hamnar i topp att de har haft stor betydelse för valet att rösta på dem. Sen blir det ett rejält hopp till 2010 då nästan en tredjedel av väljarna som röstat på M, SD eller FI uppger att Fredrik Reinfeldt, Jimmie Åkesson och Gudrun Schyman haft stor personlig betydelse för deras val. År 2014 hoppar det upp en rejäl bit till och landar på 39%. Men efter det har det planat ut.

En del av ökningen kan kanske förklaras med den extrema populariteten hos Reinfeldt och Åkesson. Reinfeldt noterade hela 45% både i valen 2010 och 2014. I årets val sa nästan hälften av SD-väljarna att Jimmie Åkessons person var mycket betydelsefull för deras val! Men jag tror inte att det är huvudförklaringen. 

Vilka stora händelser i vårt samhälle sammanfaller i tid med uppgången på kurvan? Svaret är smarta telefoners och sociala mediers intåg på bred front bland svenskarna. Jag tror de har lett till att fler regelbundet tar del av både nyheter och diskussioner kring politik. Men i kampen för att tränga igenom bruset har partierna ofta valt strategin att exponera sina partiledare mer än tidigare. Vi är rätt primitiva som människor på den här punkten. Vad enskilda personer säger, gör och tycker tenderar att intressera oss mer än generella skeenden och tendenser. Forskning har visat att även professorer och andra högutbildade akademiker ägnar mer av kafferasterna åt skvaller än seriösa samtalsämnen.

Idag tror jag alla partiledare har egna konton på Facebook, Instagram, Twitter etc. En sån som exempelvis Annie Lööf (trea på listan både 2018 och 2022) postar mängder av inlägg på Fejjan där politiskt och personligt blandas i en salig röra, hela tiden med foton av sig själv för att förstärka. Ebba Busch flöde är intill förväxling likt. Förutom det politiska sakinnehållet då.

Dock är det två olika saker att vara extra populär hos de egna väljarna och att locka en stor andel av väljarkåren.  Ebba Busch och Gudrun Schymans stora popularitet i senare val har inte gett någon fantastisk utdelning i mandat. Miljöpartiets språkrör brukar placera sig i botten, men partiet klarar sig ändå kvar i riksdagen. Och Magdalena Anderssons rekord som mest populära S-ledare avsatte inte något tydligt intryck i röstsiffrorna jämfört med Löfven, Sahlin och Persson som alla hade väsentligt lägre betydelse för väljarnas val. Slutligen är det som beteendevetare naturligt att fråga sig om folks svar verkligen speglar vad som på riktigt styrde deras val. Vi har nämligen inte alltid så bra koll på varför vi tycker som vi tycker eller gör som vi gör.

Lite blandad VALU-konfekt

• De väljare som röstade på det (troligen) nya regeringsunderlaget klustrar väl åsiktsmässigt i ett antal politiska sakfrågor som VALU mätte. Klassiska rödgröna skiljer sig något mer åt och centerväljarna är ensamma i Annie Lööfs ”breda mitt” Här ett exempel:

 

• SD-väljarna sticker fortfarande ut negativt på frågan om förtroende för svenska politiker som sjönk till sin lägsta nivå sen 2006. Dock är siffrorna fortfarande en bra bit högre än på 90-talet då de låg lågt hos alla utom S-väljarna. Jag gissar att många skulle gissa på att utvecklingen gått i motsatt riktning.
• Väljarna placerade in sig nästan exakt på samma vis på en höger-vänster-skala som i förra valet: 37% vänster, 43% höger och 20% varken eller.
• De väljare som är uppvuxna utanför Europa röstar fortfarande klart åt vänster. Däremot är deras barns röstningsmönster mer likt det som gäller befolkningen som helhet. Att döma av VALU:s siffror ger de utomeuropeiskt föddas röster än så länge tämligen marginell inverkan på totalresultatet.
• En majoritet av de offentliganställda röstade S/V/MP, men bara en tredjedel av de som uppgav sig vara privatanställda.
• Varken Miljöpartiet eller Liberalerna hade troligen klarat riksdagsspärren om det inte varit för rösterna från akademiker.
• Två tredjedelar av de som var arbetslösa eller hade sjuk/aktivitetsersättning röstade på något av partierna V/S/SD
• Av de som sade sig ha röstat blankt hade nästan en tredjedel röstat på SD i förra riksdagsvalet och tjugo procent vardera på S och M. Av alla som inte röstade 2018 (oavsett skäl) la 36% sin röst på SD

Varför gick det som det gick enligt vissa? (analys av andras analyser)

 Det är alltid intressant att ta del av eftervalsanalyser. Det börjar redan på valnatten när företrädare för partierna – ofta partisekreteraren – kommer med de första spontana reaktionerna. De kan sammanfattas med att man har gjort en fantastisk valrörelse. Särskilt om resultatet blev bra. I annat fall har man gjort en fantastisk valrörelse, men inte riktigt nått ut med sitt budskap till väljarna.

Det där är en rätt självcentrerad analys om du frågar mig. Den utgår från att om man bara kan få folk att förstå hur bra den egna politiken är så kommer de att rösta på ens parti. Men väljarna kan ju tycka att någon annans politik är ännu bättre. Eller så har de en så annorlunda syn på världen än partiet att det som partiet tycker är bra tycker de är dåligt, eller åtminstone likgiltigt.

Det finns också en lite rörande tro på att folk alltid väljer efter att ha gjort egna analyser av olika partiers politik och således är påverkbara för valarbete. Och visst är det så för vissa väljare. Men forskning visar klart att sådant som samhällsklass, släkt och vänners åsikter eller i vissa fall rent personliga sympatier och antipatier styr en stor del av väljarkåren. Man röstar som man alltid gjort, rör sig på sin höjd mellan 2-3 partier. Andra är lättflyktiga – de som förr kallades de allmänborgerliga väljarna, men som idag ligger i en slags bred mitt (den enda som kanske existerar utanför Annie Lööfs fantasi) nånstans mellan Miljöpartiet och Liberalerna. En del styrs absolut av vilka frågor som är viktigast i en viss valrörelse, men andra styrs nog lika mycket av känsla och dagsform och kanske behov av omväxling. Vi har också fenomenet med en slags flockbeteenden som i vissa valrörelser kan ge en plötslig skjuts uppåt (eller i värsta fall neråt) för ett parti. Vi har en tendens att vilja göra som andra och att vara med i det vinnande laget.

Mer allmänna analyser detta val har som sig bör till stor del handlat om elefanten i rummet, d.v.s Sverigedemokraterna. Dessa analyser tenderar att ha en märkligt god överensstämmelse med de politiska premisserna hos den som analyserar. Är man vänster så är man antingen övertygad om att det är några borgerliga partiers legitimering av SD som är orsaken att partiet gick framåt och därmed säkrade en knapp men ändå majoritet för en högerregering. Eller så menar man att de rödgröna borde ha pratat mer sjukvård, skola och A-kassa istället för att spela på högern planhalva med brott&straff och mer restriktiv migrationspolitik. Är man åter en högerdebattör så menar man att den egna bättre politiken (så klart) avgjorde valet. I kombination med Socialdemokraternas misslyckande att göra något åt de stora (som man själv menar det) samhällsfrågorna.

I själva verket tror jag det är snudd på omöjligt att komma till en rimligt säker analys av varför det gick som det gick i ett val så jämnt som detta blev och med så förhållandevis små förändringar från resultatet i förra valet. Det kan ha funnits rörelser som gått i olika riktningar, något som statsvetaren Katarina Barrling har pratat om. Trender och tendenser i samhället är sällan så entydiga som vi tror. Kanske avgjorde slumpen i form av dagsform hos vissa väljare, inklusive beslutet att välja soffan framför vallokalen. Det är kanske inte än så upplyftande tanke för alla oss som tror på demokratin. Men människor är inte totalt rationella, knappt ens i det stora hela. Det villkoret måste demokratin leva med och alternativet är hur som helst betydligt sämre.

Valet i siffror

Det totala valresultatet hittar du här: https://resultat.val.se/val2022/slutlig/RD/rike

Valresultatet kan enkelt brytas ner på valkretsar eller kommun. Jag har också gjort mig besväret att räkna ut röstfördelningen i olika typer av kommuner utifrån den officiella klassning som finns enligt kommungruppsindelningen som görs av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för att se om man kan se några tydliga trender.

Vi börjar med att titta på storstäderna, d.v.s Stockholm, Göteborg och Malmö. Härifrån kommer ca 1,14 miljoner av rösterna i årets val, knappt 17,5% av totalen.

 

Det mesta är väl känt här redan. Socialdemokraterna gick framåt tillsammans med Miljöpartiet. Övriga tappade eller trampade lite vatten (SD, som fortfarande är klart svagare än på riksplanet). På totalen stärkte de rödgröna partierna sitt övertag, vilket klart går emot trenden på riksnivå.

Vi går över till nästa kommungrupp: Pendlingskommunerna i närhet av storstäder. Här hittar vi exempelvis Mölndal, Nacka, Huddinge och Skurup. En förenklad jämförelse med de tre storstadskommunerna är att om de senare har stor demografisk variation inom sig så har pendlingskommunerna lite mer variation mellan sig. Här finns Sveriges rikaste kommuner som Danderyd och Vellinge, starka moderatfästen. Men också några röda kommuner som Botkyrka och kommuner som demografiskt är väldigt lika själva storstäderna (typexempel Solna och Sundbyberg). Det finns också kommuner där Sverigedemokraterna tar många röster. 1,18 miljoner röster kommer härifrån, så de har lika stor betydelse för valresultatet som storstäderna.

 

Även här gick de rödgröna alltså framåt, men till skillnad från i storstäderna är kommungruppen klart blå. Det konservativa blocket behöver inte ens Liberalerna för att slå hela rödgröna blocket inklusive Centern. Moderaterna gick klart sämre än på riksplanet precis som i storstäderna, men behåller ändå den här delen av val-Sverige som sitt starkaste fäste.

I kommungrupp 3 hittar vi ett tjugotal större städer där Uppsala är störst. Norrköping, Sundsvall och Helsingborg är andra exempel. Drygt en och en halv miljon röster kommer härifrån, 23,5% av samtliga röster.

 

Här hamnar vi som du kanske själv ser nära siffrorna för hela Sverige för alla partier. På totalen lutar ändå denna grupp kommuner mer åt vänster och frånräknat mittenpartierna så slog de rödgröna det konservativa blocket med ungefär 1,5%, nästan samma avstånd som riksdagsvalet 2018

I nästa grupp ligger ett antal kommuner som ligger nära större städer och har en stor arbetspendling till dem. Exempel: Alvesta, Eslöv, Strängnäs, Tierp. Drygt 546 000 röster kommer härifrån.

 

Denna grupp är den där SD är som starkast och som en följd av det lutar den klart åt det konservativa hållet. En delförklaring torde dock vara att många av kommunerna ligger i det tätbefolkade och sen länge starka SD-fästet Skåne. Men även i kommuner som Grums, Mjölby och Nykvarn ligger SD klart över riksgenomsnittet. I en kommun som Surahammar i Västmanland fick de en tredjedel av rösterna. De mindre partierna med KD som enda undantag är generellt svagare än på riksplanet.

Härnäst en sammanslagning av kommungrupperna 5-7, kanske lite yvigt gjort av mig. Det hade kunnat diskuteras om grupp 5 borde ha slagits ihop med grupp 4 i stället. Den omfattar 1,64 miljoner väljare i en så brokig skara kommuner som Enköping, Ockelbo och Härnösand.

 

Den rubriktext som fallit bort är Pendlingskommun till mindre stad/tätort. Gruppen har skiftat från en knapp majoritet för rödgröna + Centern till att det konservativa blocket även utan Liberalerna är störst. På grund av brokigheten avstår jag i övrigt från att kommentera siffrorna närmare och går istället över till den sista grupperingen som är landsbygdskommuner. Arvika, Kalix, Vimmerby och turistorten Åre ingår i gänget. Den bidrar med knappt 400 000 röster.

 

Det mest anmärkningsvärda som du säkert redan tagit del av i media är det traditionella landsbygdspartiet Centerns stora ras och motsvarande (med råge) uppgång för Sverigedemokraterna. Vänsterpartiet gick också dåligt, mycket beroende på ett ras i norrlandskommunerna. På blocknivå inklusive mittenpartierna hamnar landsbygden ändå ganska nära resultatet för landet som helhet. Men skiftade från röd till blå i detta val.

Partierna i siffror

Nedan följer en redovisning av ett antal nyckeltal för varje parti som kanske är lite mer kuriosa, men samtidigt ändå säger något om hur det gick för dem i valet och hur mycket stödet för dem varierar över landet. Jämförelser avser valet 2018. Det finns 290 kommuner totalt i Sverige och 29 valkretsar. Partierna presenteras enligt störst-går-först-principen

Socialdemokraterna:

• Antal röster:                                              1 964 474 (30,33%)
• Bästa resultat valkrets:                         41,7% Norrbottens län
• Sämsta resultat valkrets:                      25,2% Skåne läns norra och östra
• Medianresultat valkrets:                      31,2% Blekinge län
• Största ökning valkrets:                        4,9% Gotlands län
• Största tapp valkrets:                            -0,4% Västernorrlands län
• Antal valkretsar upp                               26
• Antal valkretsar ner                                3 (inkl Norrbotten +-0)
• Bästa resultat kommun:                       48,1% Piteå
• Sämsta resultat kommun:                   12,8% Danderyd
• Största ökning kommun:                      6,5% Lomma
• Största tapp kommun:                          -8,0% Munkfors
• Antal kommuner upp > 1%                  136
• Antal kommuner ner > 1%                   64                       

Socialdemokraterna blev största parti i 27 av 29 valkretsar. Noterbart är också att genom tappet i Munkfors försvann den enda kvarvarande kommun i landet sen 2018 där fler än hälften i riksdagsvalet röstade på samma parti

Sverigedemokraterna

• Antal röster:                                              1 330 325 (20,54%)
• Bästa resultat valkrets:                         32,2% Skåne läns norra och östra
• Sämsta resultat valkrets:                      10,6% Stockholms kommun
• Medianresultat valkrets:                      31,2% Blekinge län
• Största ökning valkrets:                        5,1% Västernorrlands län
• Största tapp valkrets:                            -0,4% Malmö kommun
• Antal valkretsar upp                               28
• Antal valkretsar ner                                1
• Bästa resultat kommun:                       42,5% Sjöbo
• Sämsta resultat kommun:                   10,6% Stockholm
• Största ökning kommun:                      10,7% Dorotea
• Största tapp kommun:                          -0,4% Malmö
• Antal kommuner upp > 1%                  280
• Antal kommuner ner > 1%                   0

Sverigedemokraterna noterade över hälften av de 50 största procentuella ökningarna för partier i de olika valkretsarna och blev också största parti i två av dem, bägge i Skåne.

Moderaterna

• Antal röster:                                              1 237 428 (19,10%)
• Bästa resultat valkrets:                         24,0% Stockholms län
• Sämsta resultat valkrets:                      13,5% Norrbottens län
• Medianresultat valkrets:                      18,6% Västra Götalands östra län
• Största ökning valkrets:                        1,1% Jönköpings län
• Största tapp valkrets:                            -2,8% Stockholms kommun
• Antal valkretsar upp                               13
• Antal valkretsar ner                                16 (inkl Västmanland +-0)
• Bästa resultat kommun:                       40,5% Danderyd
• Sämsta resultat kommun:                   6,8% Dorotea
• Största ökning kommun:                      5,5% Norsjö
• Största tapp kommun:                          -3,9% Vellinge
• Antal kommuner upp > 1%                  62
• Antal kommuner ner > 1%                   78

Moderaterna noterade 5% lägre i valresultat i Stockholms kommun jämfört med övriga Stockholms län.

Vänsterpartiet

• Antal röster:                                              437 050 (6,75%)
• Bästa resultat valkrets:                         12,8% Norrbottens län
• Sämsta resultat valkrets:                      3,9% Skåne läns norra och östra
• Medianresultat valkrets:                      5,6% Jämtlands län
• Största ökning valkrets:                        0,6% Malmö kommun
• Största tapp valkrets:                            -4,2% Västerbottens län
• Antal valkretsar upp                               1
• Antal valkretsar ner                                28
• Bästa resultat kommun:                       15,1% Pajala
• Sämsta resultat kommun:                   1,2% Vellinge
• Största ökning kommun:                      0,9% Burlöv
• Största tapp kommun:                          -7,0% Sollefteå
• Antal kommuner upp > 1%                  0
• Antal kommuner ner > 1%                   199

I 1 valkrets av 29 klarade inte V riksdagsspärren. Partiet tappade minst 2% av rösterna i samtliga kommuner i Norrbotten och Västerbotten.

Centerpartiet

• Antal röster:                                              434 945 (6,71%)
• Bästa resultat valkrets:                         11,7% Gotlands län
• Sämsta resultat valkrets:                      4,9% Blekinge län
• Medianresultat valkrets:                      6,5% Östergötlands län
• Största ökning valkrets:                        (inga – minsta tapp -0,2% Malmö kommun)
• Största tapp valkrets:                            -6,2% Jämtlands län
• Antal valkretsar upp                               0
• Antal valkretsar ner                                29
• Bästa resultat kommun:                       13,0% Robertsfors
• Sämsta resultat kommun:                   2,4% Bromölla
• Största ökning kommun:                      inga ökningar
• Största tapp kommun:                          -9,8% Åre
• Antal kommuner upp > 1%                  0
• Antal kommuner ner > 1%                   261

Centerpartiet tappade 5% eller mer i över 30 kommuner. Två tredjedelar av dem i kommuner i norra Sverige (Dalarna/Gävleborgs län och uppåt). De är också det enda parti som varken gick framåt i någon enda valkrets eller ökade med minst 1% i minst en kommun. Ja de backade faktiskt i varenda kommun i hela landet! Hand upp den som tror att Annie Lööf INTE hade fått sparken om hon inte hade avgått frivilligt.

Kristdemokraterna

• Antal röster                                               345 712 (5,34%)
• Bästa resultat valkrets:                         9,3% Jönköpings län
• Sämsta resultat valkrets:                      3,0% Malmö kommun
• Medianresultat valkrets:                      5,4% Västernorrlands län
• Största ökning valkrets:                        0,6% Jämtlands län
• Största tapp valkrets:                            -2,6% Jönköpings län
• Antal valkretsar upp                               2
• Antal valkretsar ner                                27 (inkl Västernorrland +-0)
• Bästa resultat kommun:                       17,8% Årjäng
• Sämsta resultat kommun:                   3,0% Malmö kommun
• Största ökning kommun:                      3,4% Övertorneå
• Största tapp kommun:                          -5,5% Mullsjö
• Antal kommuner upp > 1%                  24
• Antal kommuner ner > 1%                   81                       

I 2 valkretsar av 29 klarade inte KD riksdagsspärren. Notera att det största tappet i valkretsarna kom i Jönköping där de är starkast. 

Miljöpartiet de gröna

• Antal röster                                               329 242 (5,08%)
• Bästa resultat valkrets:                         10,0% Stockholms kommun
• Sämsta resultat valkrets:                      2,9% Blekinge län
• Medianresultat valkrets:                      3,6% Värmlands län
• Största ökning valkrets:                        2,3% Stockholms kommun
• Största tapp valkrets:                            inga – oförändrat i 5 valkretsar
• Antal valkretsar upp                               26
• Antal valkretsar ner                                5 (inkl Norrbotten +-0)
• Bästa resultat kommun:                       11,8% Jokkmokk
• Sämsta resultat kommun:                   1,2% Norsjö
• Största ökning kommun:                      4,7% Jokkmokk
• Största tapp kommun:                          -0,8% Trollhättan
• Antal kommuner upp > 1%                  36
• Antal kommuner ner > 1%                   0

I 16 valkretsar av 29 klarade inte MP riksdagsspärren. 

Liberalerna

• Antal röster                                           298 542 (4,61%)
• Bästa resultat valkrets:                         6,9% Stockholms kommun
• Sämsta resultat valkrets:                      2,5% Norrbottens län
• Medianresultat valkrets:                      3,7% Värmlands län
• Största ökning valkrets:                        inga – oförändrat i en valkrets
• Största tapp valkrets:                            -1,5% Västra Götalands södra län
• Antal valkretsar upp                               0
• Antal valkretsar ner                                29
• Bästa resultat kommun:                       12,2% Danderyd
• Sämsta resultat kommun:                   1,1% Ragunda
• Största ökning kommun:                      1,0% Danderyd
• Största tapp kommun:                          -2,4% Salem
• Antal kommuner upp > 1%                  1
• Antal kommuner ner > 1%                   80                       

I 17 valkretsar av 29 klarade inte L riksdagsspärren

De (nya) politiska blocken

Valkretsar där det rödgröna blocket inklusive Centern fick majoritet:

• Gotlands län
• Gävleborgs län
• Göteborgs kommun
• Jämtlands län
• Malmö kommun
• Norrbottens län
• Stockholm kommun
• Uppsala län
• Värmlands län
• Västerbottens län
• Västernorrlands län
• Örebro län

(12 av 29)

 

Valkretsar där det konservativa blocket inklusive Liberalerna fick majoritet

• Blekinge län
• Dalarnas län
• Hallands län
• Jönköpings län
• Kalmar län
• Kronobergs län
• Skåne läns norra och östra
• Skåne läns södra
• Skåne läns västra
• Stockholms län
• Södermanlands län
• Västmanlands län
• Västra Götalands läns norra
• Västra Götalands läns södra
• Västra Götalands läns västra
• Västra Götalands läns östra
• Östergötlands län

(17 av 29)

• Starkaste valkrets rödgröna: Västerbottens län (62,5%)
• Starkaste valkrets konservativa: Skåne läns norra och östra (61,6%)
• Jämnaste valkrets: Värmlands län (49,7% – 49,3%)

Det konservativa blocket + Liberalerna gick i jämförelse med föregående val framåt i 22 av 29 valkretsar. Störst var ökningen i Jämtland (5,3%). Den rödgröna blocket gick framåt i 7, starkast i Stockholms län (som alltså inte innefattar Stockholms kommun) där ökningen blev 5,3%

Den extrema jämnheten i valet totalt återspeglades inte i valkretsarna. Förutom Värmlands och Örebro län (1%) var skillnaden minst 2% mellan blocken. I tolv av valkretsarna var den minst 10%

Bakgrundsvariablers (eventuella) betydelse för röstningen

Jag har tittat på fem olika bakgrundsvariabler i kommunerna för se vilken korrelation som finns mellan dem och hur många röster ett parti får i respektive kommun.

Utbildningsnivå

Nivån mäts genom andel kommuninvånare som har en akademisk utbildning. Det varierar från bottenplacerade Filipstad med 10,5% till Danderyd som har nästan 60%. Genomsnittet är 29,56

Som vanligt när det gäller korrelation så kan den variera mellan 1 och -1, där 1 är ett perfekt positivt samband och -1 ett perfekt negativt (ju längre hår desto lägre lön till exempel). 0 innebär att det inte finns någon som helst korrelation mellan variablerna.

Resultat:

• Liberalerna: 0,85
• Miljöpartiet: 0,72
• Moderaterna: 0,68
• Centerpartiet: 0,32
• Vänsterpartiet: 0,18
• Kristdemokraterna: -0,27
• Socialdemokraterna: -0,33
• Sverigedemokraterna: -0,70

Resultatet speglar väl i huvudsak omständigheter som redan är kända vad gäller röstningsmönstren för olika partier. Socialdemokraternas framryckning bland välutbildade storstadsväljare märks genom att den negativa korrelationen för deras del minskat med nästan 0,2 från -0,52 förra valet 2018. Sverigedemokraternas negativa korrelation mot utbildningsnivå i kommunen har ökat nästan lika mycket. Säkert till största delen en följd av att man inte lyckats öka sitt väljarstöd i någon större utsträckning i storstäderna och de mer välmående av deras kranskommuner.

Avslutningsvis var korrelationen med valdeltagandet bara svagt positiv: 0,2. En förklaring här kan vara att många i den grupp som avstår från att rösta i störst utsträckning – nämligen de utomeuropeiska invandrarna – bor i storstadskommuner och större tätorter med en på totalen mer högutbildad befolkning.

Medelinkomst

Den genomsnittliga inkomsten 2020 varierade från 628 000 i Danderyd till 261 000 i Högsby. Det ska dock sägas att variationen i medianinkomst är väsentligt lägre.

Resultat:

• Liberalerna: 0,85
• Moderaterna: 0,70
• Miljöpartiet: 0,46
• Centerpartiet: 0,23
• Vänsterpartiet: -0,08
• Kristdemokraterna: -0,16
• Socialdemokraterna: -0,45
• Sverigedemokraterna: -0,52

Extremt hög korrelation på Liberalerna, vilket bekräftas när man tittar i detalj på de få kommuner där de lyckades få 6% eller fler av rösterna: Det är Stockholm och med något enstaka undantag välmående pendlingskommuner till storstad. Intressant att notera är att precis som för utbildningsnivå har den negativa korrelationen för Socialdemokraterna sjunkit sen valet 2018, från -0,59. Det är fortfarande ett relativt starkt negativt samband, men ger ett tydligt statistiskt bevis för att man marscherat framåt i storstäder och storstadsnära regioner.

Arbetslöshet

Man skulle kunna tänka sig att vissa partier skulle gynnas eller missgynnas av en högre arbetslöshet i vissa kommuner. Och korrelationer finns, men de är så pass svaga att man inte kan tala om ett tydligt mönster.

Resultat:

• Sverigedemokraterna: 0,26
• Socialdemokraterna: 0,25
• Vänsterpartiet: 0,21
• Miljöpartiet: -0,22
• Kristdemokraterna: -0,27
• Moderaterna: -0,28
• Liberalerna: -0,30
• Centerpartiet: -0,42

En förklaring till de låga korrelationerna skulle kunna vara att arbetslöshetnivån styrs av flera olika faktorer som inte har så stort samband med varandra och att något entydigt mönster därför inte uppstår på den här nivån. För enskilda arbetslösa personer enligt VALU syns däremot en stark överrepresentation av SD-röster (cirka 30%), En stor del av dessa har de sannolikt tagit från Socialdemokraterna och kanske också Vänsterpartiet som varit starka bland både arbetslösa och långtidssjukskrivna.

Andel sysselsatta inom industrin

 

Data baserar sig på antalet som arbetar inom tillverkningsindustri och utvinning i kommunen som s.k dagbefolkning, d.v.s de som faktiskt har sin arbetsplats där oavsett var de är folkbokförda. Här kan vi enkelt slå fast att det inte finns någon korrelation med röstningsmönster: Data varierade mellan 0,09 och -0,19.

Flyttnetto

 

Netto av alla in- och utflyttningar från kommunen under de senaste två åren i relation till folkmängden.

Man skulle kunna tänka sig att detta delvis speglar den ekonomiska utvecklingen och allmänna framtidstron i kommunen och att stödet för vissa partier skulle påverkas av om det är en kommun med lägre eller högre flyttnetto. Men den enda lite högre korrelation som kan noteras är Moderaterna med 0,41. Socialdemokraterna hamnade på -0,29

Källor

SVT:s vallokalsundersökning VALU 2022: https://omoss.svt.se/download/18.1ba2aa791832352134e6707a/1663139349633/valu_riksdagsval_2022_viktat_0914_V2.pdf

Officiell statistik från Valmyndigheten – rådatafiler:

https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html

Data om folkmängd och medelinkomst per kommun från SCB:s statistikdatabas

Arbetslöshet per kommun: https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17255

 

Vi avslutar med en bild på den sannolikt blivande statsministern och önskar den blivande regeringen lycka till. Med läget här hemma och i omvärlden kommer det troligen att behövas. (Bild från Moderaternas hemsida)