Under det senaste halvåret har nog väldigt många av oss andats lite lugnare och känt oss friare igen. Vi har fått vaccin och SARS-COV-2-viruset har hållit sig på tämligen låga nivåer. Med borttagna restriktioner har vi börjat leva mer som vanligt igen.

Nu är dock hösten på allvar här och med den snart vintern. Vi vet att det här viruset tillhör de som har lättare att spridas vid kallare väder och lägre luftfuktighet. Vi har också lärt oss att det här vaccinet lika lite som något annat vaccin ger ett 100%-igt skydd mot att smittas till alla som fått det. 

Så vad kan vi vänta oss här i Sverige? Vad ska vi tro? Hur lindrigt eller hur illa kan det bli? Inga experter kan ge några säkra svar på det, så det är förstås inte möjligt för en hobbyepidemiolog heller. Vi ska ändå titta på olika statistikunderlag som finns och en del andra fakta som kan ge oss en aning. Alltihop presenterat som frågor och svar. 

1. Hur ser det nu jämfört med i fjol?

Det ser alltså bättre ut än i fjol, än så länge. Vi låg en bit högre fram till för en månad sen, men medan smittan legat på en platå i år började den en bit in i oktober 2020 att skjuta fart uppåt: En uppgång som bröts först kring jul. 

Förutsättningarna är dock väldigt annorlunda i år. 

På plussidan:

• Vaccinationen. Självklart ett jättestort plus som redan räddat både många liv och förebyggt många svåra sjukdomsfall. 

På minussidan:

• Vi har i princip inga restriktioner kvar, vilket förstås ger viruset större chanser att sprida sig i populationen mellan mottagliga individer
• Smittspridningen domineras idag av den s.k Delta-varianten som är mycket mer smittsam än både den ursprungliga varianten som dominerande den andra vågen förra hösten och Alfa-varianten som var dominant under den tredje vågen i våras. 

Hittills tycks det råda ett slags jämviktsläge mellan dessa krafter som orsakar en viss, men fullt hanterbar epidemisk situation. Den befarade uppgången i samband med skolstart och semesterslut uteblev och ersattes till och med av en viss minskning. Situationen i sjukvården är också stabil. Antalet sjukhusvårdade har legat någonstans mellan 200 och 300 per dag och de som vårdas på IVA toppade i september på drygt 50, för att den senaste månaden ha legat någonstans mellan 25 och 35 per dag. Det är inte ens en tiondel av den belastning som rådde under förra vinterns toppar. Under perioden december 2020 - maj 2021 var det genomsnittliga antalet intensivvårdade aldrig lägre än 200. Och redan 3 november 2020 var 80 platser belagda av covidpatienter. 

Folkhälsomyndighetens (FHM) skattning av det s.k reproduktionstalet (R) är att det just nu ligger strax över 1 (1,1). Det betyder konkret att 100 nya smittade kommer att smitta 110 andra personer. 

2. Vad händer framåt? - experternas bedömning

FHM har även för hösten/vintern tagit fram scenarion för en trolig utveckling. De varnar för s.k klusterutbrott, framför allt bland ovaccinerade personer. Scenariona ger olika nivåer av smittspridning. I Worst-casescenariot, scenario 2, går vi nu snart in i en relativt brant uppgång av smittfall som peakar kring jultid med ungefär 4500 dagliga, rapporterade smittfall. 

Scenariot bygger på att den s.k kontaktintensiteten ökat ganska mycket under hösten. Det handlar om mängden fysiska kontakter vi har med andra personer, men också bl.a att kontakter i ökad utsträckning sker inomhus där viruset har lättare att föras vidare. I de andra två sceniorna ökar den också, men inte lika mycket. Som vi ser blir det en stor skillnad på utfallet i prognosen. FHM tror dock själva mest att utvecklingen kommer att bli någonstans mellan scenario 0 och 1.

Åtminstone vissa inhemska experter utanför FHM har anslutit sig till dessa bedömningar, bland annat professorn i infektionsepidemiologi, Joakim Dillner. 

Vad skulle då det här innebära i form av press på sjukvården? Ja, fler smittade betyder oundvikligen fler inlagda. Den ekvationen gäller fortfarande trots vaccinet. I det värsta scenariot peakar antalet nya inlagda patienter varje dag kring cirka 115 på vanlig vårdavdelning och runt 20 på IVA. Som jämförelse lades det i snitt in drygt 35 nya patienter på IVA varje dag i slutet av 2020. Den tredje vågens topp i början av april i år noterade lika höga siffror. 

Vi skulle alltså - trots vaccinet - hamna på lite drygt hälften av den maximala belastningen på sjukvården i den andra och tredje vågen förra vintern och tidiga våren. Det må vara mer hanterbart, men innebär förstås en avsevärd press och räknat i antal samtidigt inlagda patienter förmodligen åtminstone 5 gånger så många som nu. 

3. Men hur har tidigare bedömningar stämt då?

Vad jag minns från 2020 så var det inte många experter som trodde på att det skulle komma fler vågor av viruset med en så kraftig styrka som faktiskt var fallet. Exempelvis sa Anders Tegnell (dock ingen expert i ordets verkliga bemärkelse) så här i en intervju med SVT i mitten av maj 2020:

Att vi får se en stark andra våg i Sverige tror inte statsepidemiolog Anders Tegnell på.

– Risken är betydligt mindre eftersom vi har haft en mer omfattande första våg.

På en tämligen undanskymd plats går det att hitta skattningar av olika slag från FHM som gjordes sommar och tidig höst 2020. De gick i samma riktning. Man spekulerade i vissa utbrott och viss ökning under hösten. Men inget som kom i närheten av av den dystra verklighet som ledde fram till ytterligare drygt 8 000 döda i Covid-19 under halvårsperioden november-april. Däremot varnade FHM i februari 2021 för att det förelåg en stor risk för en kraftig tredje virusvåg i närtid, något som ju tyvärr också blev verklighet.

4. Vad händer i andra länder i Europa?

Ett annat välkänt sätt att förutsäga framtiden på en plats är att jämföra med vad som hänt på andra, liknande platser. Även om utveckling av den här pandemin visat sig notoriskt svår att förutsäga så har vissa mönster ändå visat sig ganska stabila. Ett sånt är att om två länder bägge drabbats hårt i en våg så drabbas de också hårt i nästa. Sverige har som Anders Tegnell gärna påpekar följt utvecklingen i övriga delar av Europa, särskilt länderna i väst. Men med viss fördröjning. Således kom den andra vågen förra hösten igång snabbare nere på kontinenten.

Här en bild av hur smittutvecklingen såg ut under år 2020:s sista fyra månader i ett antal länder i Västeuropa.

Här ser vi att Sverige länge låg väldigt lågt vad gäller nya smittfall och att t.ex Belgien fick en kraftig andra våg när vi bara känt av en måttlig ökning. Men under årets två sista månader stack smittan iväg, samtidigt som vågen klingade av i flertalet andra länder. Vid årsskiftet låg vi högst bland länderna i urvalet.

Den viktigaste slutsatsen som också gäller den tredje vågen är att hittills har vi inte lyckats undvika stora utbrott när dessa också har drabbat många andra länder i Europa som liknar oss. 

Hur går det i Europa då? Du som läser har säkert tagit del av nyheterna och vet att tyvärr är tecknen ganska illavarslande. Under hösten har smittspridningen skjutit fart i land efter land, även de som liksom Sverige legat på låga nivåer av både registrerade smittfall och sjukhusinläggningar/dödstal. 

Olika teststrategier gör att man bör vara försiktig med att jämföra själva nivåerna. Men trenderna är tydliga. Med undantag för Sverige och tre länder i Sydeuropa är kurvorna tydligt på väg upp. Det gäller också flertalet länder i östra Europa och Balkan. 

Kan Sverige på något vis ducka den här utvecklingen? Vi har inte fler sociala distanseringsåtgärder än något annat land. Vädret är knappast till vår fördel och tidigare har vi inte varit mer framgångsrika på att hålla tillbaka smittspridningen än länder som Danmark, Tyskland, Nederländerna, Schweiz och Österrike. Kan vaccinet möjligen vara en faktor?

5. Kan vaccineringen skydda oss mot en stark uppgång av nya Covid-fall?

Vi vet redan att vaccinet skyddar i absolut bemärkelse: Risken att som individ smittas, bli allvarligt sjuk och i värsta fall dö minskar rejält om vi vaccinerar oss. Vi ska ändå återkomma till det i en särskild fråga. Först tittar vi på det relativa skyddet: Sverige har ju ändå lyckats vaccinera en stor andel av befolkningen. Borde det inte ge något som åtminstone är en bra bit på vägen mot flockimmunitet? 

Vi tittar på hur vi ligger till i jämförelse med länderna i förra diagrammet över aktuell smittutveckling i Europa. Ett antal andra länder tas med för att ge en bild över hur spretigt läget fortfarande är.

Någon kanske reagerar på Sveriges siffror. Har vi inte vaccinerat över 80% Nej, det har vi inte. FHM:s mått uttrycker andel vaccinerade av den del av befolkningen som får vaccinera sig. Det är ett bra mått på hur väl vi lyckats i själva vaccinationsprocessen. Men vill vi mäta faktiskt skydd så är det enda rimliga att göra som Ourworldindata.org och titta på hur stor andel av befolkningen som helhet som är vaccinerad. 

Det är flera saker som slår mig när jag tittar på siffrorna:

• I ett västeuropeiskt perspektiv (alltså länder vars förutsättningar är mest lika våra) har Sverige faktiskt inte varit särskilt framgångsrikt med att nå ut. Vi sticker inte ut negativt heller, men ett flertal länder har faktiskt lyckts en bra bit bättre än oss
• Vi ser effekten av att INTE ha lyckats få ut vaccin/få sin befolkning att vaccinera sig när vi tittar på de låga talen för Ryssland och Ukraina. Bägge länderna är inne i en mycket kraftig våg och noterar just nu högre dödstal än någonsin tidigare under pandemin. Då är ändå de officiella dödstalen betydligt mindre än de verkliga i dessa länder. Det dör troligen minst 2 000 och kanske fler än 3 000 människor om dagen nu i Ryssland i Covid-19. Och ännu visar kurvorna inga tecken på att vända neråt. 
• MEN: Tyvärr kan vi inte heller se att en vaccinationsgrad på ungefär den nivå som Sverige nu har i sig själv ger tillräckligt skydd mot nya epidemivågor med många smittade. 

Nederländerna, Belgien och Tyskland har alla haft en kraftig uppgång av smittade den senaste tiden. De har som synes inte lyckats sämre än vi med att vaccinera. Schweiz och Österrike likaså, de är bara marginellt sämre än vi. Litauen är just nu inne i en våg lika kraftig våg som i vintras.

Och i Lettland som ändå lyckats ge nästan två tredjedelar av invånarna åtminstone en dos råder just nu närmast ett katastrofläge i vården. Landet har begärt nödhjälp av EU. Sverige skickade häromdagen 80 ventilatorer från ett beredskapslager. Igår noterades 47 dödsfall. Det på en befolkning som bara är en femtedels av Sverige. Landet har återinfört hårda restriktioner för att stoppa den skenande utvecklingen.

Det här känns tyvärr inte särskilt uppmuntrande inför vintern. Men blir det lika allvarliga konsekvenser som i förra vinterhalvårets två vågor?

6. Kan vaccineringen skydda oss mot konsekvenserna av ökad smitta på samhällsnivå?

Först ett kanske självklart konstaterande: Vaccinet skyddar på individuell nivå bara de som tagit det. För de ovaccinerade hjälper övrigas rationella beslut i bästa fall till att hålla nere den allmänna smittspridningen, vilket minskar deras individuella risk att smittas något (Men har du hört någon "vaccinskeptiker" tacka dig för detta enkla faktum?). Blir de sjuka i Covid-19 är risken minst (se nedan) lika stor under tidigare virusvågor att bli allvarligt sjuk och i värsta fall avlida. Tyvärr får det här konsekvenser på samhällsnivån också när en tillräckligt stor del av befolkningen inte är immuniserad. I Tyskland har nya rekordtal smittade noterats de senaste dagarna. Landets hälsominister beskrev häromdagen situationen som att viruset just nu löper amok bland de ovaccinerade. Trycket på vården ökar igen och över 2 000 tyskar är just nu dagligen inlagda för intensivvård p.g.a Covid-19. 

Här är kurvor över situationen i sjukvården Belgien t.o.m i onsdags (3/11):

Ungefär hälften av patienterna på IVA vårdades i respirator. Kurvorna går som synes brant uppåt just nu och sätter naturligtvis press på sjukvården i landet (som har ungefär samma folkmängd som Sverige).

Allt är dock inte mörker. Vi tittar på registrerade nya smittfall jämfört med förra vinterhalvårets vågor:

Belgien har alltså fler smittfall nu än under sin tredje våg i mars. Men antalet inlagda är ändå väsentligt lägre. Detsamma gäller för dödstalen. Samma mönster syns i flera länder som ändå får sägas ha lyckats relativt väl med sina vaccinationsprogram. Storbrittanien har registrerat höga smittal nu ett antal veckor, men pressen på sjukvården är ändå betydligt mindre än vid motsvarande nivåer i vintras. Och färre avlider.

Det är naturligtvis effekten av vaccinationen vi ser. Den märktes tydligt redan i den tredje vågen också här i Sverige. Trycket på sjukvården var högt, men dödstalen kring vågens peak bara kring en fjärdedel jämfört med den andra vågen. Vi hade nämligen hunnit med att fullvaccinera en stor andel av de mest sköra i befolkningen. Så genomsnittsåldern bland de smittade sjönk och därmed överlevde en mycket högre andel av de som blev svårt sjuka. 

Det finns en tydlig "vaccinationsdemografi" i Sverige såväl som i andra länder. Andelen "vaccinskeptiker" är högre bland yngre och friska, medan en mycket större andel av äldre och andra i riskgrupper har vaccinerat sig. Så när smittan nu sprids igen så är en högre andel av de smittade personer är vid god hälsa och därmed mer sällan blir allvarligt sjuka. Dessutom är ett tydligt mönster att viruset alltmer kommit att spridas bland barn. I den senaste vågen i USA har runt 30% av de registrerade smittfallen varit barn. Huvudorsaken är förstås att yngre barn fram till nyligen inte fått vaccinera sig där heller. Men troligen också - enligt vissa experter åtminstone - för att Delta-viruset har egenskaper som gör det lättare att sprida sig också mellan barn än tidigare varianter. 

Det blir också en effekt av att fler av de smittade nu ändå är fullvaccinerade som drabbas av s.k genombrottsinfektioner. Även om flera studier på sistone visat ett avtagande skydd mot ny infektion efter 6 månader så verkar skyddet mot att bli allvarligt sjuk hålla betydligt bättre. (mer detaljer i fråga 7)

Så även om vintern inte är riktigt här än och även om vi får en betydande ökning av smittade här med så borde det ändå inte bli i närheten av så illa i Sverige som under den första och andra vågen. Pandemins obönhörliga matematik är dock inte bruten: Fler smittade innebär fler allvarligt sjuka som i sin tur innebär en ökad belastning i sjukvården. Som tränger undan annan vård och pressar en redan hårt pressad personalstyrka. Och fler kommer att dö, både ovaccinerade och tyvärr även vaccinerade.

7. Hur mycket skyddar vaccinen oss som individer egentligen mot Covid-19 (vaccinerade vs ovaccinerade)?

Jag brukar inte svära i min blogg. Men vi ska vara så inihelvete jävla tacksamma för vaccinet och för att mängden fårskallar som vägrar ta det ändå är relativt låg i Sverige jämfört med många andra länder. Hade vi inte haft vaccinet skulle vi nu med vintern och Deltaviruset sannolikt stå inför ännu en mycket mörk period. Kanske och troligen ännu värre än förra vintern. Det ska vi komma ihåg om det blir så att det ändå blir ganska många svårt sjuka och en hel del dödsfall de närmaste månaderna. Det hade garanterat varit mycket värre utan vaccin. 

Deltaviruset är upp till 70% smittsammare än Alfavarianten. Den i sin tur är 50% mer smittsam än de varianter som var dominerande i Sverige under första och andra vågen. Som bekant var mängden sjuka och döda väldigt hög ändå. Dessutom finns flera studier som pekar mot att Delta kan vara rent kliniskt farligare också och orsaka en högre andel allvarligt sjuka och döda bland de smittade. En ledande företrädare för tyska hälsomyndigheter riktade sig direkt till ovaccinerade tyskar i början av hösten med en beskrivning av läget: Frågan är inte längre OM du kommer att smittas av Covid-19 om du inte vaccinerar dig. Frågan är NÄR!

Vaccinen skyddar inte perfekt. Men de skyddar tillräckligt för att ge oss en avsevärd hjälp på vägen, även inräknat den avtagande skyddseffekt som nu börjar märkas, snart ett år efter att vaccinationerna startade. Man kan räkna på olika sätt. I en av de senaste rapporterna från det amerikanska smittskyddsinstitutet tycker jag att det är tydligt nog. I augusti, under det tredje stora utbrott som drabbat USA, så var risken för ovaccinerade att smittas och testa positivt för viruset drygt 6 gånger högre än för vaccinerade. Det är en väsentlig skillnad, oavsett den absoluta risken.

Risken att dö ökade ännu mer och var mer än 11 gånger högre för ovaccinerade:

Man kan titta på oddsen från andra håll också. Här är en intressant graf från Seattleområdet (King county):

 Statistikern har gjort en åldersjusterad riskvärdering. Det är naturligtvis helt rätt. Eftersom fler äldre är fullvaccinerade och fler äldre behöver sjukhusvård också när de drabbas av en genombrottsinfektion så får man annars en bild av att skillnaden i risk för en enskild individ är mindre än vad den är i verkligheten. I den för Seattles del tredje stora vågen som började i slutet av sommaren ser man hur dramatisk skillnaden i risk att bli allvarligt sjuk av viruset varit. 

Det kan också vara värt att nämna att en mindre studie (ca 1 000 personer) i Frankrike som nyligen publicerades i The Lancet. Studien tittade på eventuella effekter av vaccinet hos personer med långcovid efter en tidigare infektion. Studien fann en signifikant om än inte dramatisk förbättring jämfört med kontrollgruppen. 

Alla studier pekar mot att du som fullvaccinerad statistiskt löper en mycket lägre risk att bli allvarligt sjuk i vinter än om du inte hade vaccinerat dig. Finns det några rimliga skäl att inte vaccinera sig? Svaret är väldigt enkelt: NEJ!

8. Sammanfattning - har vi en tuff vinter framför oss?

Okej, jag har ingen kristallkula och jag är ingen epidemiolog. Viruset har överraskat oss negativt flera gånger nu. Någon gång borde det väl överraska oss positivt? 

Det måste ändå anses som mycket sannolikt att smittspridningen kommer att öka väsentligt även i Sverige. Det är svårt att se skäl till att vi inte skulle följa utvecklingen i övriga Europa. Viruset får fördelar ju kallare och torrare det blir och ju mer vi vistas inomhus. Vi har inte längre några restriktioner som håller tillbaka det. Vi har fortfarande har ett stort antal ovaccinerade som lätt kan bli infekterade och sprida vidare den mycket mer smittsamma variant av SARS-COV-2 vi nu har att tampas med. 

Exakt hur allvarligt läget blir är förstås mycket svårare att bedöma. Det är många faktorer som avgör hur viruset sprids och hur de samverkar är en stor utmaning för forskningen. Olika länder skiljer sig åt även på andra områden än hur stor immuniteten är i befolkningen efter vaccination och tidigare vågor av smitta. Hur mycket och nära man socialiserar med andra när inga restriktioner är på plats. Hur trångbodda man är. Hur ventilationen i bostäder och på arbetsplatser är. Hur god eller dålig folkhälsa man har. Och flera andra saker. Vissa saker är till fördel för vårt land, andra till nackdel.

Prognoser försvåras också av att spelplanen ser så annorlunda ut nu genom dels vaccinationerna (+) och dels Delta-varianten (-). Kanske är det inte givet att sambandet mellan utvecklingen i Sverige och ett antal andra länder ser ut som det gjort under pandemins första ett och ett halvt år. Vi har nu trots allt legat jämförelsevis lägre än tidigare hittills denna sensommar och höst. 

När smittspridningen ökar så ökar även sjukhusinläggningar och dödsfall. Just nu verkar det dock inte finnas anledning att på allvar befara att vi skulle komma i närheten av siffrorna från första och andra vågen. Det gäller kanske särskilt dödsfallen. Minskande immunitet hos framför allt äldre och svårt sjuka är ett hot. Men Sverige påbörjar nu på allvar utdelning av s.k booster-doser i form av en tredje vaccinspruta. En nyligen publicerad första rapport från Pfizer om deras fas 3-studie ger anledning till god optimism här. Skyddseffekten beräknades till cirka 95% vilket är minst lika bra som resultaten från i fjol. 

Man måste dock vaccinera sig för att få skydd. Hur viruset kommer att sprida sig bland ovaccinerade lär få betydelse här. Om en stor del sker bland barn (som utgör en stor del av de knappa 30 procenten ovaccinerade) blir inte påverkan på sjukvården så stor. Blir spridningen mer allmän - t.ex genom klusterutbrott i utanförskapsområden där vaccintäckningen ofta är låg - så kan det bli värre. Situationen i baltstaterna just nu är verkligen en varningssignal här. Och vi vet redan att folkhälsan är sämre i de grupper det är fråga om, vilket innebär att vi får fler som blir svårt sjuka i dem.

Tegnell tjatar på presskonferenserna om att fler måste vaccinera sig. Men jag ser inte mycket av verkstad här. Sveriges val att inte använda i stort sett någon form av påtryckning eller ens knuffar i rätt riktning som vaccinpass för att få tveksamma att ändå ta sprutorna kan verkligen diskuteras. Det faller dock utanför den här bloggpostens syfte.

Vad vi nu också ser är att virusets ökande spridning i Europa leder till diskussioner om återinförande av restriktioner även i länder som uttalat starka målsättningar tidigare att inte göra det. Det gäller Tyskland, det gäller Nederländerna, det gäller vårt grannland Danmark. Även principen "leva med Covid" har sin gräns. Åtminstone om man inte vill hamna i en situation där vården ansträngs till eller över bristningsgränsen. Och då dör också fler svårt sjuka som hade överlevt annars. 

Sammanfattningsvis så tror jag att vi har en rätt tuff senhöst och vinter framför oss. Inte så svår som i fjol, men inte heller lätt. Vaccinet hjälper oss verkligen, men det kan inte stoppa en fjärde virusvåg för oss heller. Det är långt ifrån osannolikt att vi får återinföra en del restriktioner, åtminstone under en viss tid. Låt oss hoppas att jag har fel och att Covid-19 äntligen överraskar positivt i Sverige.

Efterskrift

En ljuspunkt vid horisonten är också vad som verkar vara det första antivirala läkemedel som har riktigt god effekt för att förebygga allvarliga sjukdomsförlopp hos covidsjuka, givet att det ges relativt tidigt i förloppet. Molnupiravir heter det och godkändes igår av den brittiska läkemedelsmyndigheten för användning vid Covid-19. Lika lite som någon annan enskild åtgärd är det någon fullständig mirakelkur (såna finns sällan eller aldrig på några områden i den krassa verkligheten). Men resultaten är ändå bra och om de håller så kommer molnupiravir att förebygga många allvarliga sjukdomsförlopp.

Personer i riskgrupp med milda eller måttliga symptom visade sig ha en halverad risk jämfört med kontrollgruppen att behöva läggas in på sjukhus och/eller avlida. Företagen bakom läkemedlet har dessutom gjort en överenskommelse med WHO om att inte kräva ersättning för licenstillverkning av läkemedlet vid användning i låg- och medelinkomstländer. Också något att lyfta på hatten för!

Länkar

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/4b4dd8c7e15d48d2be744248794d1438/riket_skattning_av_det_momentana_reproduktionstalet_20211103_153549.pdf 

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9ff003627b8a4a1a881f34844f0fcc0a/scenarier-fortsatta-spridning-delrapport-6.pdf

https://www.dailymail.co.uk/health/article-10104771/Unvaccinated-people-11-times-likely-die-Covid-6-times-likely-infected.html

https://edition.cnn.com/2021/11/04/health/uk-authorizes-merck-antiviral-molnupiravir-covid/index.html

https://www.news-medical.net/news/20211006/Does-vaccination-prevent-long-COVID.aspx

https://www.pfizer.com/news/press-release/press-release-detail/pfizer-and-biontech-announce-phase-3-trial-data-showing

https://ourworldindata.org/coronavirus

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ska vi eller ska vi inte förbjuda bränning och annat vanhelgande av religiösa symboler? Var drar vi gränsen i så fall för vilka symboler som ska skyddas och var gränsen går för när något ska räknas som vanhelgande?   Sverige har diskuterat det hä...

År 2018 ger författaren, poddaren, programledaren, nöjesjournalisten m.m. Alex Schulman ut romanen ”Bränn alla mina brev”. Boken blir en enorm succé och filmatiseras bara några år senare. Boken handlar om Schulmans morföräldrar: Den på si...

Natten mot den 24 februari 2022. Rysslands president, Vladimir Putin, ger den slutliga ordern. Mängder av ryska militärfordon korsar gränsen mot Ukraina på ett antal olika platser. Robotar skjuts mot flera platser. Framryckande artilleri börjar skjut...

Har vi alla i grunden likadana känslor? Upplever vi glädje, sorg, skam, avundsjuka, stolthet, ilska på samma vis, oberoende på varifrån vi kommer och vilken kulturell kontext som omger oss?   I populärkulturen har svaret på den frågan länge varit...

Välkommen till bloggen Jonesiskts eftervalsanalys. Här hittar du en hel del intressanta uppgifter om hur det röstades i det här valet och jämförelser med tidigare val. Det första avsnittet bygger i huvudsak på SVT:s vallokalundersökning (VALU 2022). ...