jonesiskt

Alla inlägg under juli 2018

Av Henrik - 19 juli 2018 13:27

Böcker är på sätt och vis som människor. Vissa möten med dem lämnar inga spår i oss, även om det kanske varit trevligt för stunden att ta del av deras sällskap. Andra får en viss, men ändå begränsad inverkan på oss. Kanske bär vi med oss minnet av mötet med dem och kommer att tänkta på dem då och då. Kanske låter vi oss också påverkas av dem vid något tillfälle ibland.


Så finns det – kanske – ett litet antal som gör ett bestående intryck. Böcker som verkligen påverkar oss på djupet. Böcker vars insikter och budskap vi kan bära med oss vidare genom livet. Jag vill berätta om tre böcker som på olika sätt blivit så för mig. Alla är facklitteratur, något som dock inte står i motsats till att även en roman eller rentav en diktsamling kan få samma inverkan på mig själv eller på någon annan.


Det här är böckerna jag talar om.


 


Två av böckerna har varit med ett tag (dock inte längre än att bägge publicerats första gången på 2000-talet). En är som du förmodligen redan vet ganska färsk, den gavs ut i fjol.


Mycket kort om författarna: Olav Hammer är religionshistoriker och professor. Daniel Kahnemann är psykolog som för sin forskning kring hur människor fattar beslut i ekonomiska frågor har fått Nobelpriset i Ekonomi. Hans Rosling var läkare, professor i internationell hälsa och folkbildare.


De här tre böckerna handlar delvis om helt olika saker, men de har också ett gemensamt tema: De tar upp och visar på alla brister vi har i vår kunskap om omvärlden, vår förmåga att förstå den och vår förmåga att fatta viktiga beslut baserade på sunt förnuft och kritiskt tänkande istället för på känslor, förutfattade meningar eller rentav på rena fördomar. Men det finns också ett hoppfullt budskap: Det finns sätt att jobba med de här bristerna, att bli bättre på att förstå och ta bra beslut.


När jag skriver VI menar jag mig själv, dig och alla vi känner. För det är det som är den centrala insikten att hämta ur alla matnyttiga och intressanta fakta som böckerna innehåller. Det här problemet är inte något som bara andra lider av. Det är inte något som är förbehållet naiva vänstersympatisörer, faktaresistenta sverigedemokrater, bokstavstroende religiösa, new age-flummare eller fyrkantigt och okritiskt vetenskapstroende ”fasttänkare” (en term som några medlemmar använde i ett forum jag deltog i för ett antal år sen om personer som ifrågasatte deras övertygelser kring healing, seanser, nära-dödenupplevelser och annat spännande).


Vi lider av det här allihop. Och resan mot en större insikt måste börja med oss själva, inte med andra. Tyvärr upplever jag att den debatt som startade för ett par år sen kring begrepp som faktaresistens, alternativa fakta och fake news rätt snabbt vreds till att handla om fel som ANDRA gjorde. Det blev ännu ett vapen att slå i huvudet på motståndaren. Och visst: Det är förledande enkelt. Det är inte svårt att hitta exempel på hur ”sverigevänner” okritiskt sprider och delar helt felaktiga påståenden om saker och ting och ignorerar upplysningar med trovärdiga källhänvisningar.


Den dåliga nyheten är att det faktum att motståndaren har fel i sak inte automatiskt stärker att jag har rätt. Många gånger är det fullt möjligt att vi har helt eller delvis fel bägge två.


Alla människor fungerar så här: Vi har mer eller mindre bestämda uppfattningar om hur det förhåller sig med olika saker, exempelvis kvaliteten i privat äldrevård. När vår hjärna tar emot olika faktauppgifter som berör en sån sak slår en mekanism till: Den tenderar att ta till sig sådant som stärker vår uppfattning och sila bort sånt som försvagar den. Att vi är medvetna om att det är så innebär inte att mekanismen slås av. Vi kan bekämpa den i viss utsträckning, men det är ett hårt arbete.


Mekanismen har också den luriga egenskapen att den är mycket lättare att se hos andra vars uppfattning i en fråga vi inte delar än hos oss själva och våra meningsfränder. Vi brister också i kritik mot påståenden som kommer från individer vars åsikter vi gillar eller som vi uppfattar som allmänt trovärdiga. Motsatsen gäller också. För mig är det t ex ganska uppenbart att mycket av det ifrågasättande som finns på sina håll mot teorin om global uppvärmning bottnar i att man uppfattar att den kommer från personer vars värderingar och politiska åsikter i övrigt man inte delar. 


Mekanismen hänger också tätt ihop med det grundläggande funktionssätt i våra hjärnor som Daniel Kahneman döpt till ”system 1 och system 2”.  Det handlar om att hjärnan i grunden är ganska lat – eller kostnadseffektiv om man vill ta till en räknenisseterm – och strävar efter att komma fram till svar på frågor med så liten ansträngning som det går. Den använder då system 1, som snabbt söker i våra inre kunskapsbanker och letar efter svar. Processen är i stort sett automatisk, vi behöver inte aktivera den med vår vilja. Den ger också ett rätt eller åtminstone tillräckligt rätt svar på många frågor, annars hade ju inte evolutionen drivit våra hjärnor till att fungera så.


Problemet är att veta när en fråga är mer komplicerad och fordrar att vi tänker efter, anstränger oss mer, söker efter andra, alternativa hypoteser, väger för och emot, ifrågasätter oss själva. När vi gör det använder vi system 2. Allt kritiskt, analytiskt tänkande vi är kapabla till utförs där. Men det är jobbigt, det kostar på. Vi drar oss därför ofta för att aktivera det. Även personer man skulle kunna tro funkade på ett motsatt vis, som t ex universitetsprofessorer.


Ett av de mest elakartade vis det här funkar på är att system 1 ofta lurar oss att svara på en annan fråga än den som egentligen ställs, eller borde ställas. Vad menas med det? Anta att du ska genomgå ett inte livsfarligt, men ändå rätt komplicerat kirurgiskt ingrepp. Du har i undersökningarna innan träffat två läkare. Den ena upplevde du som lite tvär och okänslig. Den andra utstrålade vänlighet och trygghet. Nu ska du välja operatör. Vem väljer du? Risken är stor att du använder system 1. Det svarar då inte på den korrekta frågan ”Vem är den bästa kirurgen”, utan istället på den enklare ”Vem känner jag mig mest trygg och omhändertagen med”. Det svaret finns tillgängligt direkt, medan den andra frågan kräver att du skaffar dig tillgång till operationsstatistik och liknande. Tyvärr är vi ofta inte medvetna om att vi gör så här. Lättjan är så att säga automatisk.


Som om det här inte vore nog så dras vi också med en besvärande defekt till som stör ut vår förmåga att vara smarta på riktigt: Vi har oerhört svårt att erkänna för oss själva hur begränsade och fragmentariska våra kunskaper om omvärlden i själva verket är.


Att inte förstå skapar ofta otrygghet i oss. Våra hjärnor söker ständigt efter sammanhang och samband. Det är väl belagt att vi är duktiga på det, men att det också får oss att se samband och mönster som inte finns på riktigt. I ett mer övergripande perspektiv tycks vi alla ha behov av en slags livsberättelse om oss själva och en berättelse om hur vår omvärld ser ut. Kunskapsluckorna tenderar vi att ignorera eller fylla ut med mer eller mindre lösa antaganden.

Det här sätter också ner vår förmåga till kritiskt tänkande. Vi vet redan hur det är, alltså behöver vi inte aktivera system 2. Särskilt inte om risken är att vi kommer ut på andra sidan med en insikt om att vi visste mycket mindre än vi trodde oss veta. Och ändå upplever ju ofta människor som tränger djupt in i ett kunskapsfält just detta: Man går igenom stadier då man tror sig ha greppat det centrala, bara för att sen när kunskapen växer inse hur otroligt mycket mer att lära och förstå det finns.


Verkligt kunniga människor bär därför inte sällan på en förvånande ödmjukhet. Nobelpristagaren Kahneman är ett mycket bra exempel på det. Han är också generös med exempel i boken på felslut och missar han själv gjort, trots alla sina fackkunskaper inom området mänskligt tänkande och beslutsfattande. Även Rosling och Hammer ger i sina böcker intressanta och illustrativa exempel på hur de själva gjort allvarliga misstag på grund av att de varit påverkade av förutfattade meningar eller att känslostyrda reaktioner blockerat det kritiska tänkandet.


Slutsatserna är alltså på sätt vis inte så upplyftande:


-          Vi (jag och du och alla andra) vet mycket mindre än vi tror

-          Vi har en stark tendens att hålla fast vid våra befintliga åsikter och tränga bort fakta som talar emot dem (Vi är alla mer eller mindre faktaresistenta)

-          Vi är lata av naturen när det gäller tänkande och låter oftast bli att aktivera den förmåga till kritiskt, analytiskt tänkande vi ändå har. Det får oss att fatta beslut baserade på känslor snarare än på fakta.


Den goda nyheten är att om jag är medveten om att även jag själv lider av detta, inte bara andra människor jag tycker är dumma och okunniga, så blir mina möjligheter att tänka bättre större. Men det är ingen vaccination, inget definitivt botemedel. Bristerna finns kvar och det kommer att krävas medveten ansträngning varje gång för att minska risken att trilla dit. Sen blir det förvisso lättare att se bristerna också i andras tänkande och slutsatser, men det ska inte leda till den så lättkomna tanken att eftersom de har fel så måste jag automatiskt ha rätt.


Vi måste heller inte tänka logiskt om allt. Vi måste inte köra in vår kärlek till fotbollslaget X, förhoppningen om att fånga gammelgäddan den här semestern, drömmen om jackpoten på V75-systemet för 120 kronor vi lämnar in varje lördag eller tron på någon form av gud och ett liv efter detta i system 2:s processor.


Det gäller bara att veta skillnaden. De här tre böckerna kan hjälpa dig en bit på vägen. På köpet kommer du att lära dig en massa intressanta saker om både mänskligt tänkande och fakta om världen i stort som du inte visste innan.

 

ANNONS

Presentation


En lätt medelålders mans funderingar om Livet, universum och allting

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ jonesiskt med Blogkeen
Följ jonesiskt med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se