I förra veckans bloggpost konstaterade vi att belastningen på sjukvården är ett mer rättvisande mått på läget i olika länder än de officiella smittalen. Jag har därför lagt till ett antal ytterligare europeiska länder med sån statistik tillgänglig för att kunna ge en mer fullständig - men inte komplett - bild av läget i Europa. Siffrorna är en vecka gamla, men såvitt jag känner till har det inte inträffat några stora förändringar i trender. Däremot har trycket på sjukvården förstås ökat ytterligare i länder med stigande tal och vice versa.

Patienter på sjukhus p.g.a Covid-19

När fler länder tillkommit ser vi ännu tydligare vilka stora variationer det är mellan länderna. Det genomsnittliga antalet inskrivna patienter per miljon invånare och dag förra veckan låg på knappt 400. Men även bortsett från extremfallet Norge har de hårdast drabbade länderna just nu fyra gånger så många inlagda patienter som de - relativt sett - lindrigast drabbade. USA ligger ungefär på ett medeltal av de tjugo europeiska länderna, vilket återigen visar att man inte ska lura sig av absoluta siffror som lätt får läget där att verka ännu värre än vad det faktiskt är.

Överlag är situationen värst i Östeuropa, men också i Storbritannien är läget mycket allvarligt. 

Trender i tryck på sjukvården

En kanske övertydlig påminnelse: Läget i sjukvården speglar det epidemiska läget i landet med kring 2-4 veckors fördröjning. Det är en kombination av inkubationstiden för Covid-19, att det ofta dröjer en vecka eller mer från insjuknande till så allvarligt tillstånd att inläggning krävs och att de flesta behöver ett antal dagars vård.

Vi börjar med att titta på vilka länder som har en tydlig, uppåtgående trend:

I den här gruppen ingår också Spanien, som saknar statistik dag-för-dag. Hela den iberiska halvön är i ett allvarligt läge där smittan vänt uppåt för en dryg månad sen. Spanien har noterat över 300 000 nya fall de två senaste veckorna och hade i mitten av veckan över 21 000 inlagda patienter. I Portugal kom rapporter och bilder på ambulanser med covidsjuka som köade utanför akutmottagningar. I Irland hade förra söndagen flera sjukhus slut på intensivvårdsplatser. 

Det bör noteras att utifrån vad jag vet är inte utbrottet i Spanien och Portugal kopplat till någon av de nya och befarat smittsammare mutationerna. Vi har ju också redan sett samma trend under hösten i flera länder. Även på brittiska öarna är det för mig uppenbart att allting inte handlar om mutationer, utan om bristande efterlevnad av restriktioner. En läkare i Nordirland berättade i en intervju på BBC att en mycket stor andel av de inlagda patienterna berättar ungefär samma historia när de tillfrisknat tillräckligt: De hade levt i tron att de inte kunde smittas/bli allvarligt sjuka och därför inte varit särskilt försiktiga. I Spanien pågår politiska bråk om hur pass omfattande nya restriktioner ska vara. 

I Storbritannien och Irland har nu också smittkurvorna peakat och vänt - något det tyvärr varit en del missvisande rapporter om i media, även i självaste SVT i veckan där en dåligt påläst korrespondent påstod motsatsen. I Spanien och Portugal syns tyvärr inte motsvarande trend än.

Masstestning ingen väg till framgång (Slovakien)

Veckorna kring och efter månadsskiftet oktober/november genomfördes masstestningar i flera omgångar av befolkningen i Slovakien, i ett försök att därigenom hejda smittspridningen. Slovakien hade då hittills drabbats lindrigare än grannen i norr Tjeckien, men såg en klar uppgång i nya smittfall. 

Målsättningen var att testa hela befolkningen. På kurvan över rapporterade smittfall ser man som en buktning neråt, men ingen skarp minskning. Kring månadskiftet nov/dec vände kurvorna uppåt igen. 

När vi tittar på sjukvårdsbelastningen syns dock inte mycket av detta. Tvärtom så har den fortsatt uppåt i en inte extremt brant, men ändå stadig kurva. Kurvan över dödstal bekräftar utvecklingen. I mina ögon bekräftar det bara att testning ensamt, även i enorm skala, inte är något särskilt effektivt verktyg i virusbekämpningen. Det krävs en mycket effektiv smittspårning och framför allt - tror jag - att inte låta smittspridningen bli för omfattande. Når man en viss nivå av samhällsspridning verkar inte mycket annat hjälpa än en hård nedstängning för att vända kurvorna. Sannolikt för att det finns för många smittkedjor i omlopp.

Sjunkande trend

Som synes är det också relativt få av länderna som sett ett tydligt minskat tryck på sjukvården. Dock ligger tre av dem kvar på höga nivåer fortfarande. Teststatistiken är som vi såg i förra veckans post bristfällig i både Ungern och Bulgarien, men det finns åtminstone inga tecken på ökad smittspridning i någon av dessa fyra länder.

Andra länder med klart positiv utveckling just nu är Litauen och Grekland. I Grekland är antalet nya patienter på IVA nu bara en tredjedel av vad det var för 1,5 månad sen. 

Stabil trend

De flesta länder befinner sig i ett relativt stabilt läge, som talar för att R-talet legat på eller mycket nära 1 under den senaste dryga månaden eller så. Vidgar man perspektivet till 2 månader (grafen visar 1,5) så ser vi lite större förändringar, flertalet i positiv riktning. 

Det här gäller även flera andra länder som inte är med i grafen, främst för att fullständigt statistiskt underlag saknas. Rumänien har ett i princip oförändrat antal patienter på IVA de senaste veckorna. Tyskland har liksom Sverige en svagt sjunkande trend i patienter på IVA. Schweiz, Finland och Estland ingår också i denna grupp länder.

Danmark hade en dramatisk ökning av nya smittfall veckorna före jul och det har nu också synts de senaste veckorna på betydligt högre dödstal än tidigare i landet. Dock gav de nya restriktionerna snabbt resultat och nu syns även en svag minskning i sjukhusinlagda som kommer att fortsätta eftersom smittalen är nere på låga nivåer igen. 

Osäker trend

I Tjeckien, Lettland och Slovenien är utvecklingen svårtolkad. Deras kurvor är hackiga, det gäller även smittalen. Lettland hade en mycket negativ utveckling under december, men verkar nu vara på något av en platå. I Tjeckien och Slovenien kan man kanske misstänka att ryckigheten i kurvan är ett uttryck för brister i strategin i pandemihanteringen. Något som också återspeglar sig i de höga dödstalen per capita under hösten och vintern i de bägge länderna.

Sammanfattningsvis kanske ändå läget i pandemin i Europa just nu skulle kunna betecknas som "Allvarligt, men stabilt". Åtminstone relativt och i beaktande av att vaccinationerna nu kommit igång på allvar i de flesta länder. Orosmolnet är givetvis de nya mutationerna och vad de kan ställa till med innan tillräckligt många i befolkningen har hunnit vaccineras. 

Hur många har haft viruset i Sverige?  

Det är svårt att få fram uppgifter om hur många som haft Covid-19 i Sverige. Det enda vi vet säkert är att det är minst 547 166 personer (senast tillgängliga data från Folkhälsomyndigheten). Jag hittar inga färska undersökningar när jag googlar och det verkar uppenbart att antikroppstester inte ger en säker bild. De kalkyler som presenterades i våras var uppenbart felaktiga och FHM har också medgivit att de överskattade graden av immunitet i befolkningen.

Vad vi däremot kan göra är att få fram ett trovärdigt golvvärde för minsta antal infekterade. Vi tar hjälp av våra vänner i Danmark. Där har man nämligen förutom Förenade Arabemiraten och ett antal småländer genomfört flest antal tester av pågående infektion per capita i sin befolkning. Därför har man också ett väsentligt lägre CFR (Case Fatality Rate: Andel av bekräftat smittade som avlidit): 0,96% mot 2,01% i Sverige. 

Döda i olika åldersgrupper skiljer sig inte nämnvärt mellan Sverige och Danmark, inte heller åldersfördelningen i befolkningen eller - förstås - levnadsstandard och kvalitet i sjukvården. Vi har därför ingen anledning att tro annat än att risken att dö för en smittad beroende på ålder och hälsa är ganska likartad.

Redan en väldigt grov uppskattning säger alltså att vi kan dubblera det officiella talet och säga att minst 1,1 miljoner svenskar har haft Covid-19. Alltså knappt 10% av befolkningen.

Vi ska dock göra det mer ambitiöst än så, titta på olika åldersgrupper och jämföra med Danmarks motsvarande statistik. Så här såg läget ut officiellt i Sverige per den 21/1 2021:

Siffrorna är en påminnelse om hur stark koppling risken att dö har till ålder, där mer än var fjärde testad i åldrarna över 80 år inte klarade sig. Medan risken att dö är försumbar under 50. Vi ser också att andelen i åldersgruppen som testat positivt är lägst mellan 60 och 80. Detta för att färre i den gruppen rört sig ute i samhället eller varit i behov av olika vårdinsatser som ökat risken för at bli smittad. Det är förstås ingen slump att nästan 10% av 90-åringarna och äldre har testat positivt. 

Vi tittar nu på hur många procent av de smittade som avlidit i Danmark. I de yngre åldersgrupperna är de absoluta talen så låga att det inte går att använda. Men för de äldre ser vi följande:

- 70-79 år: 5%

- 80-89 år: 14%

- 90+: 27%

Väsentligt lägre risk alltså, särskilt i de yngre grupperna. Det gör att vi kan utgå från att minst 45 000 personer mellan 70 och 79 år haft Covid i Sverige. Och troligen åtminstone 35 000 i gruppen 80 till 89 år.

När vi tittar på fördelningen av smittade mellan åldersgrupper mellan Sverige och Danmark så finns en del skillnader. Exempelvis kommer mer än 20% av de provtagna fallen från barn (0-19), medan det i Sverige bara rör sig om 12%. Med tanke på att Danmark haft fler nedstängningar av skolor och förskolor verkar det osannolikt att Sverige i verkligheten skulle ha en så mycket lägre andel. Danmark har också en betydligt högre andel i gruppen 20-29. Då många i den gruppen sannolikt har asymptomatiska eller mycket lindriga smittförlopp är det inte konstigt om Sverige har missat fler fall i den. 

En något justerad fördelning med hänsyn till faktiskt observerade dödsfall i de äldre åldersgrupperna ger det här resultatet:

Detta är alltså minimisiffror. Osäkerheten blir särskilt stor i de yngre åldersgrupperna där fallen av allvarlig sjukdom och död tack och lov är så ovanliga att de i praktiken inte kan användas för att kalkylera smittfall med någon rimlig precision. 

I Storbritannien, med en bit högre dödstal än Sveriges, hörde jag häromdagen att experter beräknat att någonstans runt en åttondel av hela befolkningen varit smittad. Vad man bygger det på vet jag inte. Hur många som verkligen har smittats förblir en fråga som inte kan besvaras. Är det 15%, 20%, 25%? Ingen av de siffrorna framstår som på något vis orimliga. Att det skulle vara en väsentligt mycket mer än så, typ att hälften av befolkningen eller mer varit sjuka, kan nog uteslutas. 

Verkliga dödstal år 2020 i de länder där flest dog i Covid-19

Det här avsnittet är en mindre uppdatering av det statistiktunga blogginlägget från i somras där jag med hjälp av olika datakällor försökte göra kvalificerade gissningar av hur många som egentligen dött i olika länder: http://jonesiskt.bloggplatsen.se/2020/07/19/11679497-covid-19-ett-forsok-att-uppskatta-det-verkliga-antalet-dodsoffer-i-olika-lander/

Vi vet inte hur många som verkligen dog i Covid-19 under 2020. I vissa länder har underrapporteringen varit omfattande eller rentav enorm. Bloggen har tidigare skrivit om det här (länk). Här följer en mer kortfattad uppskattning av verkliga dödstal i de länder där flest avlidit i pandemin. Alla uppskattningar är konservativa, verkliga dödstal är i flera fall säkert ännu högre.

USA, Brasilien, Italien, Storbritannien och Perus siffror bygger på officiell befolkningsstatistik där i snitt 70% av oförklarad överdödlighet under 2020 lagts till på dödstalen (för USA 50%). Talen för Mexiko och Ryssland baserar sig på erkännanden från officiella källor i respektive land, som bekräftar utomstående bedömningar av hur mycket värre situationen faktiskt var än vad sifforna visade. Iran bygger dels på läckt data från landets regering, dels på uppskattningar av en epidemiolog av iranskt ursprung som utgått från befolkningsstatistik. Indien och Indonesien är grova uppskattningar (med all sannolikhet i underkant) baserade på samma principer som användes i länkad post. För Indonesiens del tillkommer information om att minst 500 sjukhusanställda avlidit efter att ha smittats av viruset, en uppgift som definitivt inte går ihop med en så låg total dödssiffra som den officiella. I Tyskland hade t ex runt årsskiftet cirka 150 dödsfall noterats bland personal i sjukvård och äldreomsorg när den totala dödssiffran låg kring 35 000.

Enbart de här 10 länderna kan beräknas ha haft minst närmare 2 miljoner dödsfall under 2020. Wall Street Journal relaterar till en uppskattning att den verkliga siffran för samtliga länder kan ligga kring 2,8 miljoner. Personligen tror jag att antalet kan vara större än så. Det finns fler länder (se länkad bloggpost) som sannolikt har en betydande underrapportering.

Vaccinering - syns effekter ännu i Israel?

Vi är naturligtvis mycket spända på hur vaccinerna kommer att fungera i skarpt läge. I Europa har än så länge alldeles för få människor fått vaccin, framför allt inte den andra dosen, för att det ska vara möjligt att se några effekter.

Israel har däremot genom förutseende kommit i besittning av stora mängder av Pfizers vaccin och dessutom fått ut det till en imponerande stor andel av sin knappt 10 miljoner stora befolkning: Lite drygt 20% har fått den första dosen och ungefär 5% den andra. Programmet startades mitt i en ny smittvåg med en särskilt brant ökning av nya fall från jul och framåt. Den har också lett till nya restriktioner. 

Under de senaste veckorna har glädjen över vaccineringarna grumlats av att man inte sett konkreta resultat i smittstpridningen som fortsatt att öka, liksom de allvarliga fallen. Dessutom har många som fått sin första dos av vaccinet ändå varit bland de tusentals som testat positivt varje dag. 

När man lyssnar till experterna och tar del av lite andra fakta ljusnar dock bilden. För det första är det inte förväntat att enbart den första sprutan ska ge något fullgott skydd. Pfizer själva har beräknat det till 52%, väsentligen sämre än de 90-95% som uppnådess med två sprutor i fas 3-testerna.

För det andra vet man att det tar några veckor för kroppen i snitt att bygga upp ett effektivt skydd efter immunisering. Så det är inte på något sätt oväntat att många fortsätter att testa positivt i ett läge med omfattande samhällsspridning av viruset.

För det tredje så kom nu i veckan en studie baserad på medicinska journaler för över 200 000 israeler i åldrarna 60 och uppåt. Man jämförde de som fått den första dosen vaccin med de som inte fått det. De två första veckorna såg man ingen skillnad i positiva tester för Covid-19. Men sen minskade antalet positiva tester i den immuniserade gruppen med 33%, en minskning som sen också fortsätter. 

Kanske spelar också det här in på att antalet positiva tester peakade den 17 januari och efter det börjat sjunka ganska brant, även om det också delvis eller till stor del kan bero på nya restriktioner. 

I sammanhanget kan också nämnas att Israel ser en kraftigt ökande andel av den brittiska mutationen och inte minst i den ultrakonservativa delen av befolkningen sett en kraftig ökning av nya smittfall, då den gruppen ofta inte respekterar föreskrifter om fysisk distansering och begränsning av antal personer i sällskap. 

Det blir mycket spännande att följa utvecklingen de närmaste veckorna. 

Vi avslutar med en graf över aktuellt vaccinationsläge. Storbritannien (ca 10 av 100) och USA (drygt 6 av 100) har uteslutits ur grafen för ökad läsbarhet. Att Sverige halkat ner beror sannolikt på att vi återigen har halkat efter med rapporteringen och inte redovisat några siffror på en vecka. 

I den här posten ska jag nyansera och delvis korrigera de slutsatser jag drog i det förra blogginlägget (30 nov). Vi ska med hjälp av sjukvårdsstatistik jämföra hur det ser ut i 14 olika länder och kommer då att se att läget i Sverige relativt sett inte är fullt så illa som man kan tro när man bara tittar på statistik över smittade.

Vi kommer också att titta på lite olika bakgrundsvariabler och deras eventuella samband med utfallet i olika länder. Lite data om hur vaccinationerna går. Och slutligen en analys av hur många som dött i olika åldersgrupper i relation till folkmängd i fyra länder som också utfaller till Sveriges fördel.

Jag utgår från att läsaren är insatt i det övergripande läget i pandemin, där väl vi nu alla väntar och hoppas på att vaccineringarna ska börja ge effekt både när det gäller att minska allvarlig/kritisk sjukdom och död i Covid-19. 

Aktuellt smittläge

Även om vi strax ska se på virusets effekter från ett bredare perspektiv så börjar vi med att titta på hur smittkurvorna ser ut för de 14 länder som ingår i jämförelsen.

Sverige är inte sämst i klassen, men vi ligger med uppe i en slags toppgrupp där både USA och Storbrittanien som vi vet har ett väldigt bekymmersamt läge ingår. Om man bortser från hacken i Sveriges kurva som beror på vår låga rapportering under julhelgerna så ser vi att vi fortfarande trots skärpningar av restriktionerna inte lyckats bryta den uppgång som började under hösten, medan andra länder haft större framgång. 

Men hur testar man i olika länder egentligen? Hur stämmer den bild man får av utvecklingen här om man istället tittar på:

Inläggningar i slutenvården p.g.a Covid-19

Siffrorna visar alltså hur många patienter per miljon invånare i respektive land som legat på antingen vanlig vårdavdelning eller IVA per dag. Som vi kan se var läget relativt likartat i början av oktober, med särskilt låg beläggning i Sverige och Norge. Sen har det tyvärr skjutit fart som vi alla vet, men situationen stämmer långt ifrån perfekt med den bild smittkurvorna ger. När är 2020 gick till ända var det Bulgarien (687 inlagda per miljon invånare) och Ungern (607) som låg i topp. Men på smittkurvan ligger de i botten! 

Det stämmer visserligen så långt att bägge länderna rapporterat en sjunkande trend nya smittfall under december, vilket också ses på minskade inläggningar (Bulgarien hade över 1 000 per miljon invånare i mitten av december)

Sverige ligger däremot inte alls så dåligt till som man skulle kunna tro av smittfallen. Tvärtom hade vi inte ens hälften så många inlagda patienter på nyår som de värst drabbade länderna. Med knappt 300 per miljon invånare låg vi ungefär jämsides med Portugal. Åtta av de övriga länderna hade fler inlagda och bara fyra färre. Förutom Norge (26) som fortsätter att sticka ut positivt när det gäller hur man lyckats begränsa spridningen av viruset så är det främst Nederländerna (165) och Belgien (188) som hade ett bättre läge. Notera att Frankrike som i smittstatistiken ser ut att ha lyckats pressa ner talen mycket bra ändå låg på närmare 400 inlagda per miljon. Vilket i princip var dött lopp med USA och cirka 30% högre än Sverige.

Så även om vår sjukvård är under hård press så är det värre på åtskilliga andra håll. 

Notera också den i statistiksammanhang klassiska risken med absoluta tal. Häromdagen hörde jag att USA hade över 125 000 inlagda p.g.a Covid-19. Oj, tänkte jag. Men landets stora folkmängd gör att det ser ännu värre ut än vad det förvisso är. 

Kurvornas riktning stämmer hyggligt med smittalen. Sveriges mörkgröna kurva har länge fortsatt att gå svagt uppåt. Kring årsskiftet stabiliserade sig dock siffrorna och den senaste veckan är det t.o.m en liten minskning. Låt oss hoppas att den inte är tillfällig!

Den långa men svaga uppgången tyder ändå på en bättre kontroll över pandemin än exempelvis Belgien och Ungern (eller för den delen Tjeckien som inte är med i den här statistiken) som alla drabbats av mycket snabba stigningar av antalet inlagda patienter. Det är trots allt enklare att växla upp vårdresurser successivt än på mycket kort tid. Den situationen är just nu både Storbritannien och Portugal i att döma av siffrorna.  

Tanken kommer förstås också: Om vår vårdpersonal är slutkörd och vården går på knäna, hur är det då i många av de andra länderna? 

I absoluta tal vårdades vid årsskiftet nästan en kvarts miljon människor totalt på sjukhus p.g.a Covid-19 i de här fjorton länderna, drygt hälften av dem i USA. Sverige stod för lite drygt en procent (2 880)

Intensivvårdade

Som en kompletterande bild här också en graf över IVA. Det är inte riktigt samma länder, p.g.a att alla inte särredovisar IVA-patienter i statistiken. Ett annat problem är att det helt uppenbart tillämpas olika kriterier för vad som räknas som IVA-vård och inte i olika länder, det ser man när man jämför deras andel av totalt antal vårdade. Med tanke på hur oerhört resurskrävande denna vård är kan det ändå vara rimligt att visa den.

OBS! Andra färger än förra grafen.

Här ligger Slovenien i topp, det enda land som under hösten varit över 100 IVA-vårdade per miljon invånare. Sverige är däremot ett av tre länder (Norge är inte med här) som har de lägsta värdena. Förmodligen är en delförklaring att flera sjukhus har s.k intermediär vård som ett mellansteg mellan vanlig vårdavdelning och IVA, patienter som i exempelvis Nederländerna troligen klassas som IVA-patienter. Men det är tydligt att vi i varje fall har lyckats att begränsa smittspridningen bättre än flertalet andra länder i de grupper som oftast blir aktuella för intensivvård. Sen kan det också finnas en folkhälsoaspekt som vi återkommer till.

Även Storbritannien har legat lågt, men visar en ökande kurva. I USA har också antalet intensivvårdade patienter ökat stadigt, medan exempelvis Österrike har fått ner antalet väsentligt, precis som Frankrike. Tysklands stadigt stigande kurva speglar också det vi kunnat läsa i media om hur landet inte alls lyckats hantera den andra vågen lika förhållandevis bra som den första. 

Dödstal Covid-19

Belastningen på sjukvården är kanske det mått som bäst speglar hur allvarlig den epidemiologiska situationen är i ett visst land. Men naturligtvis hänger dödstalen starkt ihop med det också. Detta är de relativa dödstalen (per miljon invånare) för de fjorton länderna under perioden 1 oktober - 31 december 2020:

1. Slovenien - 1225

2. Bulgarien - 972

3. Ungern - 908

4. Belgien - 821

5. Polen - 688

6. Italien - 633

7. Österrike - 602

8. Frankrike - 502

9. Portugal - 484

10. Storbritannien - 462

11. USA - 418

12. Sverige - 380

13. Nederländerna - 296

14. Norge - 30

Sverige har alltså klarat den här perioden jämförelsevis bättre än nästan alla andra länderna i listan. Även utanför listan finns åtskilliga länder med väsentligt högre dödstal denna höst. Några exempel är Argentina (545), Schweiz (739) och Litauen (801) för att ta några vitt skilda exempel på länder. Tyskland har haft ungefär samma utfall som Sverige.

När det gäller länder som haft större framgång (och kanske också tur) så är våra nordiska grannar fortfarande "outliers" som vår statsepidemiolog uttrycker saken. Även Danmark, trots att landet under december hamnade i en mycket mer allvarlig smittkurva än någonsin tidigare under pandemin. De ligger under hösten på drygt 40% av Sveriges relativa dödstal. Relativt bra har det också gått för Canada och de länder i Asien (Japan, Sydkorea, Thailand) som hade låga tal även under den första vågen. Sen finns det ju också många länder vars statistik får ses som mycket osäker eller i vissa fall känt felaktig. Notera t ex att i Ryssland har experter erkänt att de verkliga dödstalen, räknat efter samma principer som tillämpas av de flesta andra länder (död inom 30 dagar efter laboratoriebekräftad diagnos och att alla som tas in på sjukhus med såna här symptom också testas) är åtminstone tre gånger så höga i landet. 

Hur ser då utvecklingen ut? Främst p.g.a Sveriges efterrapportering går det tyvärr inte att göra rimliga jämförelser här längre fram i tiden än per den 31 januari. 

Kurvorna går åt lite olika håll och har så fortsatt att göra också efter årsskiftet för de länder som inte efterrapporterar på det sätt som Sverige gör. De hårdast drabbade länderna - Slovenien, Ungern och Bulgarien - hade en klart sjunkande trend. I Bulgarien har den trenden fortsatt, tillsammans med Belgien och Österrike. I flera andra länder syns dock tyvärr ökande dödstal, så även i Sverige. Troligen finns också en del dödsfall för år 2020 sista veckor kvar att rapportera in här. Dödstalen i nyårsveckan ser ut att hamna på åtminstone i snitt 90 per dag (dvs ca 9 per miljon invånare), inte 60-70 som Folkhälsomyndigheten påstod på en presskonferens häromdagen.

Sverige visar upp det fjärde högsta talet vid årsskiftet, så här ser det sämre ut för oss än i de andra jämförelserna. Dock tyder inte utvecklingen just nu i mitten av januari på en ökande trend. Däremot är utvecklingen dyster i USA och Portugal och värst ser det ut i Storbritannien. De senaste dygnen har de högsta dödstalen under hela pandemin för en enskild dag rapporterats där.

Vaccinationer

Jag har ingen aning om hur tillförlitliga dessa data från Ourworldindata.org är. Med tanke på hur tidigt det fortfarande är i processen och att fler länder än Sverige säkert fortfarande bygger upp sina rapporteringssystem så ska man kanske ta dem med en nypa salt.  Här är i alla fall en jämförelse mellan de fjorton länderna vi särskilt studerar i den här bloggposten.

Som synes sticker inte Sverige ut åt något håll - vår rapportering släpar dessutom några dar. Storbritannien är långt före alla övriga. De är dock vad jag vet ensamma om att ha godkänt Astra Zenecas vaccin och har dessutom i desperation över smittläget tagit ett kritiserat beslut om att börja med singeldoser för att fler personer ska kunna få ett åtminstone hyggligt skydd. 

Samband

Sifforna i det här kapitlet ska tolkas med försiktighet. Det rör sig inte om någon mer avancerad statistisk analys, utan bara en enkel korrelation (Excelfunktion KORREL() ) mellan två datamängder.  Korrelationskoefficienten kan vara mellan -1 och 1. En korrelation på 1 innebär ett perfekt samband: Om jag t ex går upp 3 hekto i vikt om året så är korrelationen mellan min ålder och vikt 1. Om jag orkar 1 kilo mindre i bänkpress för varje år jag blir äldre så är det en perfekt negativ korrelation: -1. Ju mindre samband det finns, desto mer går värdet mot 0. 

Självklart kan samband vara ett resultat av slumpmässighet, eller bero på bakgrundsvariabler som t ex ett lands ekonomiska utveckling. Men här är de i alla fall. Alla nyckeltal som gäller själva pandemin avser fjärde kvartalet 2020. Det är de fjorton ländernas siffror som jämförs.

• Antal döda per miljon invånare/Antal vårdade på sjukhus per dag i snitt: 0,88
• Det starkaste sambandet, vilket var väntat. Om många människor blir så allvarligt sjuka av viruset att de måste vårdas i slutenvård så blir det också många som dör. 

• Antal döda per miljon/Antal smittade per miljon: 0,59
• Också ett rätt starkt samband. Men vi har redan sett att antalet positiva tester i två olika länder långt ifrån alltid är ett bra sätt att jämföra pandemiläget i dem.

• Antalet vårdade på sjukhus/Antal smittade: 0.25
• Lågt samband. Om vi tycker att belastningen på sjukvården är ett av de allra mest allvarliga problem som pandemin medför så är uppenbarligen de ständiga jämförelserna av nya smittfall inte någon särskilt bra mätare, åtminstone inte vid jämförelser mellan länderna i det här urvalet

• Antal döda per miljon/Antal invånare per kvadratkilometer: -0,01
• Inget tecken här på att tätbefolkade länder i jämförelsen (det varierar mellan 14 for Norge och 508 för Nederländerna) skulle drabbas hårdare

• Antal vårdade per dag i snitt per miljon/Hälsoindex: 0,61
• Ett enkelt index byggt av variablerna befolkningens snittålder, andel som är äldre än 70 år, dödstal i hjärt- och kärlsjukdomar, förekomst av diabetes och förekomst av fetma (BMI>30) där alla variablerna väger lika tungt
• Ett rätt starkt samband här, vilket är intressant. Dock kommer det allra mesta från åldersvariablen. Jag hade nog väntat mig att fetma skulle ge ett större utslag med tanke på hur mycket det ökar risken för allvarligt sjukdomsförlopp och död enligt ett flertal studier. Orsaken kan vara att en stor del av länderna bara har små skillnader mellan sig här. Det krävs nog betydligt mer avancerade beräkningar med konstanthållande av en mängd andra variabler för att se om det t ex haft inverkan att andelen som lider av fetma är mer än 30% högre i Storbritannien än i Sverige

• Antal döda per miljon/antal döda per miljon i "första vågen" (t.o.m. 30/6 2020): -0,19
• Anders Tegnell har flera gånger på ett sätt som låter som en bortförklaring sagt att länder som drabbades hårt i första vågen också drabbats hårt i den andra. Men i det här urvalet ser vi alltå inget sånt samband, det är tvärtom svagt negativt. Tegnell har nog dock rätt i att knappast något land som drabbades hårt i våras har lyckats hålla nere smittan nu på nivåer som ens är i närheten av Norge, Finland, Sydkorea, Thailand m.fl

• Antal döda per miljon/Vårdindex: 0,18
• Ett enkelt index byggt av antal vårdplatser på sjukhus, antal läkare och antal sjuksköterskor/barnmorskor i respektive land per 1000 invånare.
• Ett så lågt samband att man kan bortse från det. Här framträdde också risken med enkla korrelationsberäkningar av den här typen: Tittar man bara på sjukhusplatser blir korrelationen 0,57. Jag tror det är en ren slump. Dock ska man komma ihåg att alla länder i jämförelsen har någorlunda väl utvecklade sjukvårdssystem. Säkert skulle samband visa sig om man jämförde med fattiga länder och justerade för patienternas ålder.

• Antal döda per miljon/Antal genomförda tester per 1000 invånare: 0,31
• Bara ett svagt samband. Det är knappast förvånande, även om det vore intressant att räkna på ett större urval länder. Experter har redan tidigt sagt att en omfattande testning inte hjälper långt om det inte finns en effektiv smittspårning och bra metoder för att säkerställa att smittade verkligen isolerar sig. 

Dör det fler yngre i Covid-19 i USA?

Det var rätt länge sen jag la märke till att fler yngre personer verkade dö i pandemin i USA. Enligt senaste uppdateringen från landets motsvarighet till Folkhälsomyndigheten var nära 8 000 av cirka 330 000 registrerade dödsfall personer yngre än 45 år. Ungefär 2,5% alltså. Det kan jämföras med Sverige där bara 1,1% av de döda är yngre än 50. 

Tankarna direkt går till den ojämlika sjukvården och sämre folkhälsan i USA där många fler går med obehandlade eller otillräckligt behandlade kroniska sjukdomar som kan innebara kraftigt ökad risk för svår Covid. Men så enkelt kan man inte resonera, hänsyn måste också tas till demografi. USA har en yngre befolkning och relativt sett färre gamla. Det skulle kunna ge en annorlunda procentuell fördelning av dödsfallen. Vi behöver därför räkna och jämföra relativa dödstal inom samma åldersgrupp mellan några länder och proportionerna mellan åldersgrupperna i samma land för att få en bättre bild. 

Tyvärr är den federala statistiken för USA inte åldersuppdelad på ett sätt som medger såna jämförelser. Men jag har hittat siffror för Texas. Där har nästan 30 000 människor redan dött i Covid-19, så fördelningen av dödsfallen mellan åldersgrupperna borde vara representativ. Vi jämför Texas med Storbritannien, Frankrike och Sverige. En fördel med att välja dessa fyra är att de har ett relativt lika antal döda per miljon invånare:

- Frankrike: 1018

- Storbritannien: 1210

- Sverige: 986

- Texas: 1011

I Texas har det alltså dött ungefär tre gånger så många människor som i Sverige. Men bara i gruppen 30-39 är antalet döda 18 gånger fler (469 mot 26). Vi lägger till hur många invånare som tillhör respektive åldersgrupp i landet/delstaten.

Döda per miljon invånare i åldersgruppen: 

Jag tycker de här sifforna är intressanta. Vi ser att antalet döda bland de äldsta inte skiljer sig så mycket åt relativt sett. I samtliga länder och i Texas avled minst 1% av landets 80-åringar och äldre i Covid-19 förra året. Men ju yngre, desto större blir skillnaderna fast det totala, relativa dödstalet är så pass lika. Även om de totala riskerna förvisso är låga för de yngre så har risken att dö i pandemin för en texasbo i åldern 40-49 år varit nästan 8 gånger så hög som för en invånare i Sverige! 

Också i Storbritannien ser vi att risken att dö som yngre i pandemin varit klart högre än i både Sverige och Frankrike. Vågar man dra slutsatsen att det här är ett gott betyg åt den svenska folkhälsan och svensk sjuk- och hälsovård? 

***


Data i den här bloggposten kommer från:

https://ourworldindata.org/coronavirus 

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/statistik-och-analyser/bekraftade-fall-i-sverige/

https://coronavirus.data.gov.uk/details/healthcare

https://www.ecdc.europa.eu/en/publications-data/download-data-hospital-and-icu-admission-rates-and-current-occupancy-covid-19

https://dc-covid.site.ined.fr/en/data/france/

https://www.statista.com/