Alla inlägg den 7 september 2021

Covid-19: "A tragedy far greater than we know" - pandemins offer

Av Henrik - 7 september 2021 11:15

De döda i pandemin, varför mer om detta tragiska ämne? Ja, ett skäl om inte annat är att pandemin helt uppenbart inte är över än. Inte ens i de länder där man lyckats få till en god vaccintäckning. Det här viruset har orsakat mycket lidande och sorg över hela världen under sin drygt ett och ett halvt år långa framfart. Även om det nu står klart att vi måste lära oss att leva med det bör vi minnas att det har dödat och kommer att fortsätta döda många människor, långt ifrån alla bara orkeslösa gamlingar.

Då tror jag det är bra att ha en så mångsidig och rättvisande bild som möjligt. Och som vi strax ska se står den inte att finna i den officiella statistiken om pandemin.

Titeln är hämtad från en artikel på nätet jag läste redan förra våren (2020) om den underrapportering av verkligt antal dödsfall i Covid-19 som redan då började märkas. I takt med att viruset spridits över världen och drabbat allt fler fattiga länder har den underrapporteringen inte minskat.

Hur många har dött?

Den officiella dödssiffran globalt närmar sig i skrivande stund 4,6 miljoner. Den verkliga är mycket högre.

IHME (Institute for Health, Metrics and Evaluation) presenterade i maj en rapport baserad på inrapporterad överdödlighet och ett antal andra faktorer. Deras uppskattning av antalet dödsfall i Covid-19 vid den tidpunkten uppgick till åtminstone 7,1 miljoner. WHO:s uppgift vid samma tidpunkt var inte ens hälften så stor: 3,33 miljoner.

Även denna mer än dubbelt så höga siffra är långt från hela sanningen. IHME:s beräkning för Indien på 736 000 döda var redan den väsentligt högre än de cirka 400 000 offer som Indiens myndigheter då rapporterat till WHO. I somras kom en rapport med en ny uppskattning av antalet döda i Indien efter den förödande andra våg som landet drabbades av under våren. Tre olika sätt att göra uppskattningar landar i en överdödlighet på mellan 3,5 och 5 miljoner! Även lågt räknat innebär det minst 10 miljoner döda redan för runt fyra månader sen. Sen dess har vi haft ökande smitta på flera ställen i världen, där vi vet att rapporteringen minst sagt är bristfällig. Det gäller inte minst Indonesien (se vidare nedan) som har haft ett mycket stort utbrott under sommaren.

IHME:s rapport visar också mycket riktigt att skillnaden mellan rapporterade och verkliga dödsfall snarast tenderar att öka.

Sammanfattningsvis kan man utifrån de här uppgifterna utgå från att åtminstone 12 miljoner människor hittills avlidit i Covid-19 under de drygt 1,5 år som pandemin varat. Och det är en försiktig, ja konservativa bedömning från min sida. Precis som uppgifterna för enskilda länder längre fram.

Bara en influensa?

Förnekarna och förringarna av virusets farlighet har numer till stor del flyttat över uppmärksamheten till att vara anti vaccin. Men under de flestas argumentation ligger fortfarande en övertygelse om att virusets farlighet är starkt överdriven. Det är ju bara en liten del av de drabbade som blir svårt sjuka och dör.

Ett av flera fel i detta resonemang är att man missar att även i vanliga fall är det bara en liten del av alla människor som blir svårt sjuka och/eller dör under ett år. Hela kedjan från sjukvård till hantering av avlidna är dimensionerad efter det, även i rika länder. Därför får även en smittsam sjukdom som dödar mellan 0,5 och 1% av de smittade och tvingar 5% att söka sjukhusvård mycket allvarliga konsekvenser om den sprider sig okontrollerat. Till slut går belastningen över den gräns som den katastrofmedicinska beredskapen har även i de rikaste länderna med den bästa sjukvården. Och överdödligheten blir omfattande.

Vi ska dock minnas Hans Roslings kloka ord om att se upp med ensamma siffror. Vilket ju 12 miljoner är. Låt oss därför göra några jämförelser.

Med 12 miljoner döda under cirka ett och ett halvt år slår Covid-19 alla andra dödsorsaker globalt utom ischemisk hjärtsjukdom som av WHO beräknas ta livet av cirka 13-14 miljoner personer under samma tidsperiod. Den slår till och med cancer som dödar ungefär 10 miljoner människor.

Covid-19 har också ökat den totala dödligheten i olika infektionssjukdomar (uppskattad till cirka 17 miljoner per år av WHO) rejält. Omräknat på 1,5 år blir ökningen runt 50% under den tid pandemin pågått.

Och hur är det då med klassikern ”Det är bara en influensa”?

Först kan vi slå fast att de mindre vetande som fortfarande kommer med det påståendet blandar äpplen och päron. Den dödlighet vi ser i influensa är resultatet av ett virus som får sprida sig i stort sett fritt i samhället. Mot SARS-COV-2 däremot har en lång rad åtgärder vidtagits för att begränsa spridningen vidtagits, även i fattiga länder. Det råder inget tvivel om att vi haft många, många miljoner fler döda om så inte hade skett. Många som hade kunnat överleva hade också dött p.g.a att sjukvården kollapsat.

Statistiken kring influensa har många brister, men enligt vissa beräkningar orsakar den globalt upp till 650 000 dödsfall ett normalt år. På årsbasis är det inte ens en tiondel av antalet dödsfall i Covid-19 hittills.

Under svårare influensaår dör fler personer, men inte ens den s.k Asiaten som härjade 1956-1958 beräknas ha orsakat fler än runt 2 miljoner dödsfall (uppskattningar varierar mellan 1 och 4 miljoner). I Sverige tror man att omkring 3 000 personer avled. De enda större begränsningsåtgärder som infördes var temporära besöksförbud på sjukhus och ålderdomshem.

Endast spanska sjukan överträffar med det sättet att räkna Covid-19 i modern tid. Under två år dog troligen någonstans mellan 25 och 50 miljoner av Jordens dåtida befolkning.

Av den stora mängd infektionssjukdomar som varje år dödar många människor, inte minst barn, är tuberkulos den mest dödliga med drygt 1 miljon offer varje år. Många människoliv, men det senaste året har det ändå gått runt åtta (8) döda i Covid-19 på varje dödsfall i tuberkulos.

Men HIV/AIDS då? Ja, den beräknas ha tagit livet av cirka 36 miljoner människor (2020). Men det har den haft nästan 40 år på sig att göra. Så på årsbasis handlar det om ungefär en miljon döda i snitt, numer runt 500 000 – 600 000 om året. Hemskt, men inte i närheten av Covid-19.

Så nej, Covid-19 är definitivt inte ”bara en influensa”. Det är den dödligaste farsot som drabbat mänskligheten på hundra år.

Antal döda per land

För drygt ett år sen publicerade jag en bloggpost med uppskattningar av antalet dödsfall i olika länder, eftersom den officiella statistiken var så missvisande redan då. I januari gjorde jag en mindre uppdatering. Nu finns betydligt mer befolkningsstatistik att gå på. Därmed blir också rimligen kvaliteten på uppskattningarna bättre. Under alla förhållanden bättre än de officiella siffrorna.

Hur har jag räknat? Se i slutet av posten under "PS - Hur har jag räknat".

Döda i absoluta tal

Vi börjar med absoluta tal. Inom parentes det officella rapporterade dödstalet till WHO. Saknas parentes finns ingen eller bara marginell överdödlighet i landet utöver officiella dödstalet.

Nr	Land	Antal döda i Covid-19
1.	Indien	2 625 000 - 3 750 000 (440 256)
2.	USA	775 000 (665 280)
3.	Brasilien	582 753
4.	Ryssland	510 000 (185 611)
5.	Mexico	420 000 (261 496)
6.	Indonesien	300 000 - 800 000 (134 930)
7.	Peru	198 420
8.	Pakistan	180 000 - 360 000 (26 035)
9.	Sydafrika	176 000 (83 161)
10.	Iran	150 000 (109 549)
11.	Italien	142 000 (129 410)
12.	Colombia	140 000 (125 158)
13.	Storbritannien	133 041
13.	Egypten	133 000 (16 766)
15.	Bangladesh	133 000 - 266 000 (26 432)

Som synes är det i vissa fall hisnande skillnader mellan officiell statistik och även mina försiktiga estimat. I några fall är WHO:s siffror bara runt en tiondel. Även räknat på de lägsta gissningarna står dessa 15 länder ensamma för 6,5 miljoner dödsfall.

Döda - relativa dödstal
Ska man jämföra olika länder är det förstås bättre att använda relativa mått. Så vi tittar på dödstalen per miljon invånare och ser en delvis annan bild framträda. Samma uppskattningar av dödstalen. Småländer (t ex San Marino) ej medräknade

Nr	Land	Antal döda per miljon invånare
1.	Peru	5 921
2.	Bulgarien	4 309
3.	Nordmakedonien	4 130
4.	Bosnien Herzegovina	3 724
5.	Ryssland	3 472
6.	Ecuador	3 394
7.	Litauen	3 319
8.	Montenegro	3 303
9.	Serbien	3 224
10.	Mexico	3 191
11.	Tjeckien	3 136
12.	Ungern	3 121
13.	Rumänien	2 934
14.	Sydafrika	2 924
15.	Slovakien	2 858
16.	Bolivia	2 842
17.	Polen	2 832
18.	Brasilien	2 719
19.	Albanien	2 612
20.	Belarus	2 564

Den här listan får nog betraktas som mer osäker när det gäller länderna på den. Det finns en hel del mindre länder i t.ex Centralasien och Mellanamerika vars rapportering är högst bristfällig och osäker. I vissa fall är det propaganda bakom. Peru som justerade sin officiella statistik i somras sticker ut mycket. Hade jag räknat mindre försiktigt på alla de länder som inte gjort det hade skillnaden blivit mindre.

Analys

När världen nu levt i drygt ett och ett halvt år med viruset, ser vi ett allt tydligare mönster framträda i dödstalen. Levnadsstandard och hur utvecklade samhällen är spelar en tydlig roll för utfallet. För egen del inser jag att statistiken från förra sommaren fortfarande var starkt påverkad av var viruset först hade fått fäste på allvar. Något som i huvudsak berodde på slumpen. Rikare länder var hårdare drabbade då, men med ett drygt år till som viruset härjat har skillnaderna inte bara jämnats ut. De har svängt åt andra hållet så att det nu är tydligt hur länder med sämre ekonomiska och sociala förutsättningar att begränsa virusets skadeverkningar drabbas hårdare. I vissa fall mycket hårdare.

Det är talande hur överrepresenterat Östeuropa och Balkan är på listan. Den fördel länderna hade av att pandemin inte hann få riktigt fäste våren 2020 är sen länge försvunnen och har nu upp till dubbelt så höga relativa dödstal som de värst drabbade länderna i Västeuropa. Orsakerna är sannolikt flera. Ju mindre utvecklad ekonomi, ju svårare att upprätthålla restriktioner i längden som reducerar spridningen av viruset. Färre människor kan arbeta hemifrån. Fler är trångbodda, så att viruset kan spridas lättare i familjer. Sjukvården håller inte lika hög kvalitet. Det finns också rent demografiska orsaker i form av en äldre befolkning p.g.a låga födelsetal och att yngre utvandrar till bättre betalda arbeten i väst.

Sen tror jag att medborgerligt förtroende också spelar in. I ett land där färre litar på myndigheter och makthavare blir rimligen efterlevnaden av rekommendationer och restriktioner för att minska smittspridning sämre. Vi ser nu också i flera länder i öst att vaccinationsviljan är låg, trots att man drabbats av så många sjuk- och dödsfall. Konspirationsteorier verkar florera i hög utsträckning, vilket får folk att fatta dåliga, ja direkt dumma beslut.

Covid-19 dödade inledningsvis främst äldre människor i västvärlden. När smittan nu verkar få fäste på allt fler ställen i världen och när omfattande vaccinering i de rika länderna minskar svår sjukdom och dödlighet så framstår den alltmer som något som framför allt drabbar mindre priviligerade och direkt fattiga. I Östeuropa, I Sydamerika, i stora delar av Asien och nu förmodligen alltmer i Afrika, även om siffrorna där fortfarande är mycket osäkra.

Samband dödlighet och samhällsutveckling i Europa

Jag har också räknat på det här. Hur ser korrelationen i Europa ut mellan dödlighet i pandemin och hur utvecklade olika samhällen är. Jag har använt HDI (Human Developmen Index), ett enkelt men allmänt accepterat mått som tittar på medellivslängd, utbildningsnivå och genomsnittlig inkomst. Ett 30-tal länder i Väst- Syd- Nord- och Östeuropa ingår. I ena änden av skalan hittar vi Norge med ett HDI på 0,957 och 150 döda per miljon invånare. I andra änden hittar vi länder som Nordmakedonien med 4130 döda och ett HDI på 0,774. Genomsnittlig antal döda är drygt 2 200 (Sverige ligger på 1 440)

Korrelation: -0,71. Alltså ett starkt negativt samband. Ju sämre HDI-index, desto högre dödstal.

Avslutning - förlorade levnadsår

Det finns mycket mer man skulle kunna skriva kring olika aspekter av virusets dödlighet och hur det drabbat enskilda människor, samhällen och länder. Jag nöjer mig med en enda sak: Ett mått på konsekvensen av olika dödsfall som kanske borde diskuteras oftare: Antalet förlorade levnadsår de orsakar.

Förnekarna och förringarna av Covids farlighet har gärna velat få det att framstå som att viruset i stort sett bara tar livet av människor som redan står på gravens rad. Men det är inte ens korrekt i länder med god folkhälsa och utvecklad sjukvård som Sverige. En vetenskaplig rapport publicerad i april 2021 kom fram till att dödsfallen under 2020 orsakade någonstans kring 45 000 förlorade levnadsår hos oss. Varje avliden person förlorade i snitt åtta år. Eftersom det trots allt stämmer att många av de döda ändå var i den absoluta slutfasen av sina liv så har många förlorat mycket mer än så. Cirka 10% av alla dödsfall var människor yngre än 65 år. De beräknas i snitt ha förlorat 27 levnadsår. De ytterligare 30% av de döda som var yngre än 80 miste ungefär 15 år av sina liv.

Globalt är siffrorna ännu mer dramatiska. Nature.com publicerade i februari en studie som bygger på rapporterade dödsfall och överdödlighet i 81 länder. Den beräknar att över 20 miljoner levnadsår förlorats bara under 2020. Det är till exempel upp till 9 gånger så många som orsakas av dödsfall i influensa under ett genomsnittligt år. I snitt är det 16 förlorade levnadsår per avliden. Men fördelningen är ännu mer ojämn än i Sverige. Hela tre fjärdedelar av de förlorade åren avser människor som dött före 75 års ålder och en tredjedel som var 55 år eller yngre.

Epidemiologer i USA har i en rapport beräknat antalet förlorade levnadsår där till nästan 4 miljoner, i snitt drygt 9 år per person.

När motsvarande data för 2021 kan beräknas kommer förstås siffrorna att vara ännu mycket högre. Det står helt klart att väldigt många friska år eller i alla fall levnadsår med acceptabelt god hälsa har förlorats i den här pandemin.

Det är något att begrunda. Och pandemin är långt ifrån över än. Vi kan vara tacksamma över vaccinet, men låt oss i alla fall en liten stund minnas offren. Åtminstone 12 miljoner människor som dukade under för en osynlig fiende.

Post Scriptum – Hur har jag räknat?

Uppskattningarna per land är som sagt försiktiga. När inte annat anges består de av:

- Officiell dödssiffra (per 2021-09-03)

- 65% av statistiskt konstaterad överdödlighet i landet sedan pandemins början utöver den som redan ingår i den officiella dödssiffran.

I de flesta fall är de statistiken mellan 1 och 6 månader gammal. I dessa fall har jag antagit att överdödligheten mellan senaste mätdatum och fram till 2021-09-03 är exakt lika stor som antalet registrerade dödsfall i Covid-19 under perioden. Exempel:

- Slovakien hade den 3/9 registrerat totalt 12 549 dödsfall i Covid-19

- Överdödligheten är 17 260 stycken (17 189 t.o.m 21-07-18, därefter har ytterligare 70 dödsfall i C19 registrerats)

- Beräknade dödsfall: 12 549 + ((17260-12549)*0,65) = 15 611 -> avrundat 15 600

Denna försiktiga ansats underskattar antagligen mängden dödsoffer i framför allt de länder som har stora avvikelser mellan rapporterade dödsfall och total överdödlighet. Men total överdödlighet skulle också kunna bero på andra saker än att människor dött av själva viruset. Här är dock värt att notera att vissa studier pekar mot att det snarare är så att färre människor dog av andra saker i åtminstone vissa länder åtminstone under 2020. Både dödsolyckor och självmord gick exempelvis ner.

Det framgår inte i det material jag utgår ifrån hur överdödligheten beräknats i olika länder. Men i de exempel jag sett verkar man ofta jämföra med medelvärdet av dödstalen de 3-5 senaste åren i landet.

Några länder på listan har inte redovisat befolkningsstatistik som gör det möjligt att bedöma överdödligheten på det här sättet:

INDIEN

Som redan nämnts är uppskattningen byggd på en sorts triangulering.

- Antikroppstester på olika platser som visar på en mycket högre smittspridning efter vårens andra våg än de officiella siffrorna

- Statistik om överdödlighet från några provinser som har extrapolerats till resten av landet

- En stor (hundratusentals deltagare) undersökning där man bl.a frågat om det förekommit några dödsfall i hushållet den senaste tiden.

Överdödligheten under den tid pandemin pågått beräknas utifrån dessa till mellan 3,5 och 5 miljoner. Jag har försiktigt uppskattat att ca 75% säkert kan hänföras till dödsfall i Covid-19

PAKISTAN

Studier av antikroppar hos befolkningen i början av 2021 visade drygt 40% seroprevalens (drygt 15000 prov över hela landet). Vi antar därför att minst 40% av befolkningen haft viruset och att mellan 0,2 och 0,4% av dem avlidit. Det ger mellan 180 000 och 360 000 dödsfall (officiellt dödstal 26 035), vilket ändå är en låg uppskattning jämfört med grannlandet Indien.

BANGLADESH

Studie i huvudstaden Dhaka maj/juni visade mellan 55 och 70% antikroppar. Då smittspridningen kan antas lägre på landsbygden räknar vi precis som Pakistan med 40% av befolkningen smittad och mellan 0,2 och 0,4% dödsfall bland dessa. Ger ett intervall på mellan 133 000 och 266 000 döda. (officiellt dödstal 26 432)

INDONESIEN

15% av befolkningen hade haft Covid-19 enligt en studie december-januari. Under sommaren har landet haft ett mycket stort utbrott av deltaviruset. Före denna andra våg innehöll den officiella statistiken ca 30 000 dödsfall. Efter det har nu 100 000 ytterligare fall registrerats. Det skulle grovt räknat kunna innebära att åtminstone 60% av befolkningen nu (med viss hänsyn till återinfektioner) har haft viruset. Med tanke på det stora utbrottet har knappast en större andel av dödsfallen fångats i officiell statistik. Räknar vi mycket konservativt på 50% av befolkningen smittad och IFR på 0,2% så får vi 275 000 döda

Det finns 0,38 läkare per 1 000 invånare vilket gör cirka 105 000 personer. Åtminstone 600 har avlidit under pandemin, vilket i sig är ett högre dödstal än hårdast drabbade lands (Peru). Om dödligheten i befolkningen totalt bara är en femtedel av läkarnas så hamnar den ändå på 330 000. Tror vi att den är hälften (närmar sig uppskattad siffra i Indien och ett antal andra hårt drabbade länder) så är den istället 825 000. Slutsats: 300 000 – 800 000