I den här posten ska jag nyansera och delvis korrigera de slutsatser jag drog i det förra blogginlägget (30 nov). Vi ska med hjälp av sjukvårdsstatistik jämföra hur det ser ut i 14 olika länder och kommer då att se att läget i Sverige relativt sett inte är fullt så illa som man kan tro när man bara tittar på statistik över smittade.

Vi kommer också att titta på lite olika bakgrundsvariabler och deras eventuella samband med utfallet i olika länder. Lite data om hur vaccinationerna går. Och slutligen en analys av hur många som dött i olika åldersgrupper i relation till folkmängd i fyra länder som också utfaller till Sveriges fördel.

Jag utgår från att läsaren är insatt i det övergripande läget i pandemin, där väl vi nu alla väntar och hoppas på att vaccineringarna ska börja ge effekt både när det gäller att minska allvarlig/kritisk sjukdom och död i Covid-19. 

Aktuellt smittläge

Även om vi strax ska se på virusets effekter från ett bredare perspektiv så börjar vi med att titta på hur smittkurvorna ser ut för de 14 länder som ingår i jämförelsen.

Sverige är inte sämst i klassen, men vi ligger med uppe i en slags toppgrupp där både USA och Storbrittanien som vi vet har ett väldigt bekymmersamt läge ingår. Om man bortser från hacken i Sveriges kurva som beror på vår låga rapportering under julhelgerna så ser vi att vi fortfarande trots skärpningar av restriktionerna inte lyckats bryta den uppgång som började under hösten, medan andra länder haft större framgång. 

Men hur testar man i olika länder egentligen? Hur stämmer den bild man får av utvecklingen här om man istället tittar på:

Inläggningar i slutenvården p.g.a Covid-19

Siffrorna visar alltså hur många patienter per miljon invånare i respektive land som legat på antingen vanlig vårdavdelning eller IVA per dag. Som vi kan se var läget relativt likartat i början av oktober, med särskilt låg beläggning i Sverige och Norge. Sen har det tyvärr skjutit fart som vi alla vet, men situationen stämmer långt ifrån perfekt med den bild smittkurvorna ger. När är 2020 gick till ända var det Bulgarien (687 inlagda per miljon invånare) och Ungern (607) som låg i topp. Men på smittkurvan ligger de i botten! 

Det stämmer visserligen så långt att bägge länderna rapporterat en sjunkande trend nya smittfall under december, vilket också ses på minskade inläggningar (Bulgarien hade över 1 000 per miljon invånare i mitten av december)

Sverige ligger däremot inte alls så dåligt till som man skulle kunna tro av smittfallen. Tvärtom hade vi inte ens hälften så många inlagda patienter på nyår som de värst drabbade länderna. Med knappt 300 per miljon invånare låg vi ungefär jämsides med Portugal. Åtta av de övriga länderna hade fler inlagda och bara fyra färre. Förutom Norge (26) som fortsätter att sticka ut positivt när det gäller hur man lyckats begränsa spridningen av viruset så är det främst Nederländerna (165) och Belgien (188) som hade ett bättre läge. Notera att Frankrike som i smittstatistiken ser ut att ha lyckats pressa ner talen mycket bra ändå låg på närmare 400 inlagda per miljon. Vilket i princip var dött lopp med USA och cirka 30% högre än Sverige.

Så även om vår sjukvård är under hård press så är det värre på åtskilliga andra håll. 

Notera också den i statistiksammanhang klassiska risken med absoluta tal. Häromdagen hörde jag att USA hade över 125 000 inlagda p.g.a Covid-19. Oj, tänkte jag. Men landets stora folkmängd gör att det ser ännu värre ut än vad det förvisso är. 

Kurvornas riktning stämmer hyggligt med smittalen. Sveriges mörkgröna kurva har länge fortsatt att gå svagt uppåt. Kring årsskiftet stabiliserade sig dock siffrorna och den senaste veckan är det t.o.m en liten minskning. Låt oss hoppas att den inte är tillfällig!

Den långa men svaga uppgången tyder ändå på en bättre kontroll över pandemin än exempelvis Belgien och Ungern (eller för den delen Tjeckien som inte är med i den här statistiken) som alla drabbats av mycket snabba stigningar av antalet inlagda patienter. Det är trots allt enklare att växla upp vårdresurser successivt än på mycket kort tid. Den situationen är just nu både Storbritannien och Portugal i att döma av siffrorna.  

Tanken kommer förstås också: Om vår vårdpersonal är slutkörd och vården går på knäna, hur är det då i många av de andra länderna? 

I absoluta tal vårdades vid årsskiftet nästan en kvarts miljon människor totalt på sjukhus p.g.a Covid-19 i de här fjorton länderna, drygt hälften av dem i USA. Sverige stod för lite drygt en procent (2 880)

Intensivvårdade

Som en kompletterande bild här också en graf över IVA. Det är inte riktigt samma länder, p.g.a att alla inte särredovisar IVA-patienter i statistiken. Ett annat problem är att det helt uppenbart tillämpas olika kriterier för vad som räknas som IVA-vård och inte i olika länder, det ser man när man jämför deras andel av totalt antal vårdade. Med tanke på hur oerhört resurskrävande denna vård är kan det ändå vara rimligt att visa den.

OBS! Andra färger än förra grafen.

Här ligger Slovenien i topp, det enda land som under hösten varit över 100 IVA-vårdade per miljon invånare. Sverige är däremot ett av tre länder (Norge är inte med här) som har de lägsta värdena. Förmodligen är en delförklaring att flera sjukhus har s.k intermediär vård som ett mellansteg mellan vanlig vårdavdelning och IVA, patienter som i exempelvis Nederländerna troligen klassas som IVA-patienter. Men det är tydligt att vi i varje fall har lyckats att begränsa smittspridningen bättre än flertalet andra länder i de grupper som oftast blir aktuella för intensivvård. Sen kan det också finnas en folkhälsoaspekt som vi återkommer till.

Även Storbritannien har legat lågt, men visar en ökande kurva. I USA har också antalet intensivvårdade patienter ökat stadigt, medan exempelvis Österrike har fått ner antalet väsentligt, precis som Frankrike. Tysklands stadigt stigande kurva speglar också det vi kunnat läsa i media om hur landet inte alls lyckats hantera den andra vågen lika förhållandevis bra som den första. 

Dödstal Covid-19

Belastningen på sjukvården är kanske det mått som bäst speglar hur allvarlig den epidemiologiska situationen är i ett visst land. Men naturligtvis hänger dödstalen starkt ihop med det också. Detta är de relativa dödstalen (per miljon invånare) för de fjorton länderna under perioden 1 oktober - 31 december 2020:

1. Slovenien - 1225

2. Bulgarien - 972

3. Ungern - 908

4. Belgien - 821

5. Polen - 688

6. Italien - 633

7. Österrike - 602

8. Frankrike - 502

9. Portugal - 484

10. Storbritannien - 462

11. USA - 418

12. Sverige - 380

13. Nederländerna - 296

14. Norge - 30

Sverige har alltså klarat den här perioden jämförelsevis bättre än nästan alla andra länderna i listan. Även utanför listan finns åtskilliga länder med väsentligt högre dödstal denna höst. Några exempel är Argentina (545), Schweiz (739) och Litauen (801) för att ta några vitt skilda exempel på länder. Tyskland har haft ungefär samma utfall som Sverige.

När det gäller länder som haft större framgång (och kanske också tur) så är våra nordiska grannar fortfarande "outliers" som vår statsepidemiolog uttrycker saken. Även Danmark, trots att landet under december hamnade i en mycket mer allvarlig smittkurva än någonsin tidigare under pandemin. De ligger under hösten på drygt 40% av Sveriges relativa dödstal. Relativt bra har det också gått för Canada och de länder i Asien (Japan, Sydkorea, Thailand) som hade låga tal även under den första vågen. Sen finns det ju också många länder vars statistik får ses som mycket osäker eller i vissa fall känt felaktig. Notera t ex att i Ryssland har experter erkänt att de verkliga dödstalen, räknat efter samma principer som tillämpas av de flesta andra länder (död inom 30 dagar efter laboratoriebekräftad diagnos och att alla som tas in på sjukhus med såna här symptom också testas) är åtminstone tre gånger så höga i landet. 

Hur ser då utvecklingen ut? Främst p.g.a Sveriges efterrapportering går det tyvärr inte att göra rimliga jämförelser här längre fram i tiden än per den 31 januari. 

Kurvorna går åt lite olika håll och har så fortsatt att göra också efter årsskiftet för de länder som inte efterrapporterar på det sätt som Sverige gör. De hårdast drabbade länderna - Slovenien, Ungern och Bulgarien - hade en klart sjunkande trend. I Bulgarien har den trenden fortsatt, tillsammans med Belgien och Österrike. I flera andra länder syns dock tyvärr ökande dödstal, så även i Sverige. Troligen finns också en del dödsfall för år 2020 sista veckor kvar att rapportera in här. Dödstalen i nyårsveckan ser ut att hamna på åtminstone i snitt 90 per dag (dvs ca 9 per miljon invånare), inte 60-70 som Folkhälsomyndigheten påstod på en presskonferens häromdagen.

Sverige visar upp det fjärde högsta talet vid årsskiftet, så här ser det sämre ut för oss än i de andra jämförelserna. Dock tyder inte utvecklingen just nu i mitten av januari på en ökande trend. Däremot är utvecklingen dyster i USA och Portugal och värst ser det ut i Storbritannien. De senaste dygnen har de högsta dödstalen under hela pandemin för en enskild dag rapporterats där.

Vaccinationer

Jag har ingen aning om hur tillförlitliga dessa data från Ourworldindata.org är. Med tanke på hur tidigt det fortfarande är i processen och att fler länder än Sverige säkert fortfarande bygger upp sina rapporteringssystem så ska man kanske ta dem med en nypa salt.  Här är i alla fall en jämförelse mellan de fjorton länderna vi särskilt studerar i den här bloggposten.

Som synes sticker inte Sverige ut åt något håll - vår rapportering släpar dessutom några dar. Storbritannien är långt före alla övriga. De är dock vad jag vet ensamma om att ha godkänt Astra Zenecas vaccin och har dessutom i desperation över smittläget tagit ett kritiserat beslut om att börja med singeldoser för att fler personer ska kunna få ett åtminstone hyggligt skydd. 

Samband

Sifforna i det här kapitlet ska tolkas med försiktighet. Det rör sig inte om någon mer avancerad statistisk analys, utan bara en enkel korrelation (Excelfunktion KORREL() ) mellan två datamängder.  Korrelationskoefficienten kan vara mellan -1 och 1. En korrelation på 1 innebär ett perfekt samband: Om jag t ex går upp 3 hekto i vikt om året så är korrelationen mellan min ålder och vikt 1. Om jag orkar 1 kilo mindre i bänkpress för varje år jag blir äldre så är det en perfekt negativ korrelation: -1. Ju mindre samband det finns, desto mer går värdet mot 0. 

Självklart kan samband vara ett resultat av slumpmässighet, eller bero på bakgrundsvariabler som t ex ett lands ekonomiska utveckling. Men här är de i alla fall. Alla nyckeltal som gäller själva pandemin avser fjärde kvartalet 2020. Det är de fjorton ländernas siffror som jämförs.

• Antal döda per miljon invånare/Antal vårdade på sjukhus per dag i snitt: 0,88
• Det starkaste sambandet, vilket var väntat. Om många människor blir så allvarligt sjuka av viruset att de måste vårdas i slutenvård så blir det också många som dör. 

• Antal döda per miljon/Antal smittade per miljon: 0,59
• Också ett rätt starkt samband. Men vi har redan sett att antalet positiva tester i två olika länder långt ifrån alltid är ett bra sätt att jämföra pandemiläget i dem.

• Antalet vårdade på sjukhus/Antal smittade: 0.25
• Lågt samband. Om vi tycker att belastningen på sjukvården är ett av de allra mest allvarliga problem som pandemin medför så är uppenbarligen de ständiga jämförelserna av nya smittfall inte någon särskilt bra mätare, åtminstone inte vid jämförelser mellan länderna i det här urvalet

• Antal döda per miljon/Antal invånare per kvadratkilometer: -0,01
• Inget tecken här på att tätbefolkade länder i jämförelsen (det varierar mellan 14 for Norge och 508 för Nederländerna) skulle drabbas hårdare

• Antal vårdade per dag i snitt per miljon/Hälsoindex: 0,61
• Ett enkelt index byggt av variablerna befolkningens snittålder, andel som är äldre än 70 år, dödstal i hjärt- och kärlsjukdomar, förekomst av diabetes och förekomst av fetma (BMI>30) där alla variablerna väger lika tungt
• Ett rätt starkt samband här, vilket är intressant. Dock kommer det allra mesta från åldersvariablen. Jag hade nog väntat mig att fetma skulle ge ett större utslag med tanke på hur mycket det ökar risken för allvarligt sjukdomsförlopp och död enligt ett flertal studier. Orsaken kan vara att en stor del av länderna bara har små skillnader mellan sig här. Det krävs nog betydligt mer avancerade beräkningar med konstanthållande av en mängd andra variabler för att se om det t ex haft inverkan att andelen som lider av fetma är mer än 30% högre i Storbritannien än i Sverige

• Antal döda per miljon/antal döda per miljon i "första vågen" (t.o.m. 30/6 2020): -0,19
• Anders Tegnell har flera gånger på ett sätt som låter som en bortförklaring sagt att länder som drabbades hårt i första vågen också drabbats hårt i den andra. Men i det här urvalet ser vi alltå inget sånt samband, det är tvärtom svagt negativt. Tegnell har nog dock rätt i att knappast något land som drabbades hårt i våras har lyckats hålla nere smittan nu på nivåer som ens är i närheten av Norge, Finland, Sydkorea, Thailand m.fl

• Antal döda per miljon/Vårdindex: 0,18
• Ett enkelt index byggt av antal vårdplatser på sjukhus, antal läkare och antal sjuksköterskor/barnmorskor i respektive land per 1000 invånare.
• Ett så lågt samband att man kan bortse från det. Här framträdde också risken med enkla korrelationsberäkningar av den här typen: Tittar man bara på sjukhusplatser blir korrelationen 0,57. Jag tror det är en ren slump. Dock ska man komma ihåg att alla länder i jämförelsen har någorlunda väl utvecklade sjukvårdssystem. Säkert skulle samband visa sig om man jämförde med fattiga länder och justerade för patienternas ålder.

• Antal döda per miljon/Antal genomförda tester per 1000 invånare: 0,31
• Bara ett svagt samband. Det är knappast förvånande, även om det vore intressant att räkna på ett större urval länder. Experter har redan tidigt sagt att en omfattande testning inte hjälper långt om det inte finns en effektiv smittspårning och bra metoder för att säkerställa att smittade verkligen isolerar sig. 

Dör det fler yngre i Covid-19 i USA?

Det var rätt länge sen jag la märke till att fler yngre personer verkade dö i pandemin i USA. Enligt senaste uppdateringen från landets motsvarighet till Folkhälsomyndigheten var nära 8 000 av cirka 330 000 registrerade dödsfall personer yngre än 45 år. Ungefär 2,5% alltså. Det kan jämföras med Sverige där bara 1,1% av de döda är yngre än 50. 

Tankarna direkt går till den ojämlika sjukvården och sämre folkhälsan i USA där många fler går med obehandlade eller otillräckligt behandlade kroniska sjukdomar som kan innebara kraftigt ökad risk för svår Covid. Men så enkelt kan man inte resonera, hänsyn måste också tas till demografi. USA har en yngre befolkning och relativt sett färre gamla. Det skulle kunna ge en annorlunda procentuell fördelning av dödsfallen. Vi behöver därför räkna och jämföra relativa dödstal inom samma åldersgrupp mellan några länder och proportionerna mellan åldersgrupperna i samma land för att få en bättre bild. 

Tyvärr är den federala statistiken för USA inte åldersuppdelad på ett sätt som medger såna jämförelser. Men jag har hittat siffror för Texas. Där har nästan 30 000 människor redan dött i Covid-19, så fördelningen av dödsfallen mellan åldersgrupperna borde vara representativ. Vi jämför Texas med Storbritannien, Frankrike och Sverige. En fördel med att välja dessa fyra är att de har ett relativt lika antal döda per miljon invånare:

- Frankrike: 1018

- Storbritannien: 1210

- Sverige: 986

- Texas: 1011

I Texas har det alltså dött ungefär tre gånger så många människor som i Sverige. Men bara i gruppen 30-39 är antalet döda 18 gånger fler (469 mot 26). Vi lägger till hur många invånare som tillhör respektive åldersgrupp i landet/delstaten.

Döda per miljon invånare i åldersgruppen: 

Jag tycker de här sifforna är intressanta. Vi ser att antalet döda bland de äldsta inte skiljer sig så mycket åt relativt sett. I samtliga länder och i Texas avled minst 1% av landets 80-åringar och äldre i Covid-19 förra året. Men ju yngre, desto större blir skillnaderna fast det totala, relativa dödstalet är så pass lika. Även om de totala riskerna förvisso är låga för de yngre så har risken att dö i pandemin för en texasbo i åldern 40-49 år varit nästan 8 gånger så hög som för en invånare i Sverige! 

Också i Storbritannien ser vi att risken att dö som yngre i pandemin varit klart högre än i både Sverige och Frankrike. Vågar man dra slutsatsen att det här är ett gott betyg åt den svenska folkhälsan och svensk sjuk- och hälsovård? 

***


Data i den här bloggposten kommer från:

https://ourworldindata.org/coronavirus 

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/statistik-och-analyser/bekraftade-fall-i-sverige/

https://coronavirus.data.gov.uk/details/healthcare

https://www.ecdc.europa.eu/en/publications-data/download-data-hospital-and-icu-admission-rates-and-current-occupancy-covid-19

https://dc-covid.site.ined.fr/en/data/france/

https://www.statista.com/

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ska vi eller ska vi inte förbjuda bränning och annat vanhelgande av religiösa symboler? Var drar vi gränsen i så fall för vilka symboler som ska skyddas och var gränsen går för när något ska räknas som vanhelgande?   Sverige har diskuterat det hä...

År 2018 ger författaren, poddaren, programledaren, nöjesjournalisten m.m. Alex Schulman ut romanen ”Bränn alla mina brev”. Boken blir en enorm succé och filmatiseras bara några år senare. Boken handlar om Schulmans morföräldrar: Den på si...

Natten mot den 24 februari 2022. Rysslands president, Vladimir Putin, ger den slutliga ordern. Mängder av ryska militärfordon korsar gränsen mot Ukraina på ett antal olika platser. Robotar skjuts mot flera platser. Framryckande artilleri börjar skjut...

Har vi alla i grunden likadana känslor? Upplever vi glädje, sorg, skam, avundsjuka, stolthet, ilska på samma vis, oberoende på varifrån vi kommer och vilken kulturell kontext som omger oss?   I populärkulturen har svaret på den frågan länge varit...

Välkommen till bloggen Jonesiskts eftervalsanalys. Här hittar du en hel del intressanta uppgifter om hur det röstades i det här valet och jämförelser med tidigare val. Det första avsnittet bygger i huvudsak på SVT:s vallokalundersökning (VALU 2022). ...