Den 10 december 2003. Den 23-årige Bart Whitaker hade just berättat för familjen att han klarat av slutproven på sitt college och nu skulle få ut sin examen. Självklart skulle detta firas med en middag ute!

Familjen Whitaker bodde i Sugar Land, en välmående förort ungefär fyrtio minuters bilresa från centrala Houston. Familjen var välmående själva också: De var en typisk övre medelklassfamilj med god ekonomi och god hälsa. Som så många andra amerikaner var de troende och gick regelbundet i kyrkan. Familjen bestod förutom Bart av pappa Kent, mamma Tricia och lillebrodern Kevin som gick sitt första år på college. Det var ett gästfritt hus där sönernas vänner ofta var på besök. Särskilt Kevin hade ett stort umgänge och var populär bland både kamrater och hos tjejer. Bart var en typisk idrottskille, vältränad och framgångsrik med sina studier. Folk tyckte att han var rolig. 

Om något inte var som det skulle i familjen så var det i varje fall inget som märktes utåt.

Familjen Whitaker. Från vänster: Bart, Kent, Tricia och Kevin

Denna kväll åt alltså familjen ute. Bart fick en Rolexklocka av föräldrarna som examenspresent. När middagen var färdig åkte de hem tillsammans till villan. Den nittonårige Kevin öppnade ytterdörren och gick in med sin mamma alldeles bakom. Kent Whitaker hörde ett mycket högt ljud utan att förstå vad det var. Bara ett ögonblick senare hörde han sin fru ropa ”Oh no”. Så – ett nytt högt ljud. Kent Whitaker tog några steg och såg nu in genom dörröppningen.

Där stod en man iklädd en skidmask. En tanke for igenom Kent Whitakers huvud: Det måste vara någon av Kevins dumma kompisar som har iscensatt något slags practical joke med ett paintballgevär.

I nästa ögonblick kände han hur han träffades av något med oerhörd kraft i ena axeln.  Han kastades bakåt och åt sidan och landade på rygg. En grym smärta strålade ut från armen och han förstod att den måste vara bruten. För fjärde gången hördes det höga ljudet och Kent Whitaker förstod nu att det var skott från ett vapen han hörde. Nästa tanke: Vi har blivit skjutna. Vi har alla blivit skjutna. Han tänkte att han kanske var på väg att dö.

I förvirringen och chocken hade han inte noterat att Bart hade sprungit in i huset. Han hade dock rätt i sin förmodan att alla i familjen var skjutna: Det fjärde skottet hade träffat Bart.

Kent Whitaker låg skjuten på sin egen uppfart. Efter en oklar tidsrymd, kanske ett par minuter, dök en granne upp. Han slet av sig sin tröja och pressade den mot skottsåret i axeln. ”Försök ta det lugnt, hjälp är på väg”. Kent Whitaker varnade grannen för att angriparen kunde vara kvar i huset och sa åt honom att ge sig iväg. Grannen försvann. Några minuter senare dök det första utryckningsfordonet upp. Snart var hela gatan utanför fullproppad av polisbilar och ambulanser. Beväpnade poliser ryckte försiktigt fram mot huset som låg försänkt i mörker. Någon lyste med en ficklampa. Efter bara någon minut bekräftades det att huset var säkrat: Angriparen var inte kvar.

Ambulanspersonal störtade fram och två stycken började genast arbeta med Kent Whitaker.

Mitt i alla ljud och allt kaos, omtöcknad av smärta och chock hörde han plötsligt en mening: What do you want to do about the DOA?

I den bok Kent Whitaker senare skulle komma att skriva om händelserna denna kväll och efterspelet till dem beskrev han sin egen reaktion på de där orden: My heart froze.

Kent Whitaker visste nämligen innebörden av uttrycket DOA: Dead On Arrival. Minst en i familjen var död.

Ljudet av en helikopter hördes. Kent Whitaker började skaka okontrollerat. Någon berättade för honom att helikoptern skulle ta hans fru till sjukhuset. Då levde hon! Men det betydde å andra sidan att minst en av sönerna var död. Ambulanspersonalen försökte lugna honom. Det skulle strax komma en ny helikopter och flyga honom till sjukhuset? Var han alltså så illa däran?

Väl framme på sjukhuset fick han behandling av ett helt team med vårdpersonal. När de akuta åtgärderna vidtagits berättade någon att hans son Bart var på väg i en vanlig ambulans. De skulle ta in honom i samma akutrum. Ingen sa något om Tricia och Kevin. Vad betydde det? Kent Whitaker var tvungen att få veta. Han vände sig till en kvinna från sjukhusadministrationen som just anlänt. ”Jag tror att min fru och min yngste son är döda, är de det?”

Kvinnan tittade länge på honom. Till slut nickade hon och sa att det tyvärr var så.

Strax därefter kördes Bart in. Han var skjuten i vänster arm och hade precis som Kent själv brutit den. Han verkade vara i chock. För Kent Whitaker sjönk verkligheten långsamt in, bit för bit. Mitt i sorgen och chocken kände han också en närvaro och ett stöd från Gud. Olika bibelverser dök upp i tankarna.

Bart, Tricia och Kevin Whitaker.

När han lite senare rullades ut till ett besöksrum där mer än trettio vänner och släktingar väntade var det han som tröstade dem istället för tvärtom.

Det gick några dagar. Far och son var kvar på sjukhuset och genomgick några mindre, kirurgiska ingrepp men bägge var utom fara. Så kom polisen för att prata med Kent Whitaker. De hade ännu ingen gripen och ingen formellt misstänkt. Fast de hade en sak att berätta: De hade gjort en rutinkontroll av Bart Whitakers studieresultat. Han var inte alls klar på sin examen. Faktum var att han inte ens var inskriven på colleget.

Vad betydde det där? ”Vi följer upp alla tänkbara spår”, sa detektiven.

Kent Whitaker tog sig till sonens sjukrum. Han var upprörd och orolig. Han frågade Bart om hur han hade kunnat ljuga om detta och varför. Förstod han inte att det gjorde att polisen nu fått för sig att han på något vis kunde vara inblandad i morden? När han studerade sin sons reaktioner tyckte han sig se en märklig mix av känslor på en och samma gång: Sorg, skam, ånger, fruktan. Sen återvann sonen balansen och försäkrade sin pappa att han absolut inte hade något med morden att göra. Han bad om ursäkt för lögnerna om examen. Han hade inte velat göra föräldrarna besvikna genom att erkänna sina misslyckanden. Det hade varit så mycket på jobbet, han hade inte orkat.

Far och son fick åka hem. Hem till det hus som nu också var en brottsplats där hälften av familjen Whitaker hade mist livet. Bart tillbringade det mesta av sin lediga tid med sin pappa. Han studerade bibeln och gick i kyrkan, han som tidigare inte delat den starka tro övriga familjen hade. Kent Whitaker hade för sin del fattat ett beslut redan på sjukhuset. I ett tillstånd av sorg, vrede och tvivel kände han sig stå vid en slags korsväg. Ge efter för de känslorna eller förlåta mördaren eller mördarna, vilka de än var. Efteråt sa han att det verkligen hade kunnat gå åt vilket håll som helst. Men hans starka tro segrade och han bestämde sig för att förlåta, utan att för den skull acceptera handlingarna i sig.

Samtidigt rullade mordutredningen på. Den leddes av en man vid namn Marshall Slot. Slot och hans medarbetare följde upp spår efter spår, men hamnade bara i återvändsgränder. Mordvapnet hade hittats i huset med ett avtryck på sig, men det var inte tillräckligt tydligt för att kunna användas för identifiering. I huset hade flera skåp, lådor och garderober öppnats, men de verkade inte ha blivit genomsökta. Det enda föremål som visade sig saknas var Bart Whitakers mobiltelefon. Varför, undrade utredarna?

Så fanns också en episod från ett par år tidigare. Någon hade hört Bart hota sina föräldrar till livet i ett samtal med sin rumskompis på college. Saken hade följts upp, men avfärdats som ett missförstånd. Vittnet hade varit berusad och de andra två hade givit en tillfredsställande förklaring till vad samtalet egentligen handlat om.

Nu kände sig inte polisen lika övertygade om saken längre. Men de hade inga bevis. Och Kent Whitaker då? Medan tiden gick växte hans tvivel på sonens oskuld sakta. Samtidigt kände han sig alltmer övertygad om att det fanns någon högre mening med att skytten inte lyckats döda honom. Om Bart var oskyldig var det oerhört viktigt att Kent gjorde allt för att hjälpa honom att inte bli oskyldigt anklagad för brottet. Om Bart var skyldig så var han, Kent Whitaker, kanske personen som Gud skulle använda för att få Barts hjärta att mjukna och få honom att inse Guds ovillkorliga kärlek och förlåtelse.

Kent Whitaker

Ett halvår förflöt. Sommaren 2004 bad mordutredarna att få tala med Kent Whitaker igen. Det de hade att säga var trots de misstankar han redan hade en chock. De berättade att en av Barts tidigare vänner hade kontaktat polisen och berättat att de hade planerat att mörda Barts familj för livförsäkringspengar ett par år tidigare. Vännen var tilltänkt som skytt. Väldigt mycket i planen påminde om det faktiska brottet. Av olika skäl hade dock planen ställts in i sista stund.

Detektiverna var rakt på sak: De ansåg sig fortfarande ha för lite bevis för att arrestera Bart Whitaker. Men de menade att hans far inte borde bo under samma tak som honom. ”Ditt liv är i fara”.

Vad skulle Kent Whitaker göra? Frågan fick en lösning utan hans egen inblandning. Bara tre dagar efteråt försvann Bart Whitaker. Utan ett spår och utan att lämna något meddelande. Levde han? Var han död? Det skulle dröja mer än ett år innan de frågorna blev besvarade.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ska vi eller ska vi inte förbjuda bränning och annat vanhelgande av religiösa symboler? Var drar vi gränsen i så fall för vilka symboler som ska skyddas och var gränsen går för när något ska räknas som vanhelgande?   Sverige har diskuterat det hä...

År 2018 ger författaren, poddaren, programledaren, nöjesjournalisten m.m. Alex Schulman ut romanen ”Bränn alla mina brev”. Boken blir en enorm succé och filmatiseras bara några år senare. Boken handlar om Schulmans morföräldrar: Den på si...

Natten mot den 24 februari 2022. Rysslands president, Vladimir Putin, ger den slutliga ordern. Mängder av ryska militärfordon korsar gränsen mot Ukraina på ett antal olika platser. Robotar skjuts mot flera platser. Framryckande artilleri börjar skjut...

Har vi alla i grunden likadana känslor? Upplever vi glädje, sorg, skam, avundsjuka, stolthet, ilska på samma vis, oberoende på varifrån vi kommer och vilken kulturell kontext som omger oss?   I populärkulturen har svaret på den frågan länge varit...

Välkommen till bloggen Jonesiskts eftervalsanalys. Här hittar du en hel del intressanta uppgifter om hur det röstades i det här valet och jämförelser med tidigare val. Det första avsnittet bygger i huvudsak på SVT:s vallokalundersökning (VALU 2022). ...