Med jämna mellanrum de senaste åren har debatten rasat om det är rätt att inrätta särskilda tider på vissa badhus då endast kvinnor har tillträde. Häromdagen dök frågan upp i medierna igen. En mamma med två pojkar på fem och nio år nekades tillträde till ett badhus i Uppsala med motiveringen att det var ”Girls only”. Inga undantag; att de båda pojkarna inte ens var i närheten att av puberteten spelade ingen roll.

Frågan om särskilda tider i badhus för kvinnliga badgäster har många bottnar. Den är också intressant i så motto att den verkar dela opinionen på ett annat vis än längst de traditionella stridslinjerna. Så överraskade säkert demokratiministern och miljöpartisten Alice Bah Kuhnke många när hon i våras uttalade sig negativt om idén. Den som är intresserad kan nedan se vad undertecknad från min liberala och i vissa ögons säkert något högerspökiga samhällssyn kommer fram till.

Vid den senaste tidens diskussioner om ”svenska värderingar” har flera påpekat att det man i första hand borde utgå från i moral- och etikfrågor är den svenska lagstiftningen. En klok ståndpunkt, så låt oss se vad den säger.

 Bestämmelser om diskriminering hittar vi i Diskrimineringslagen (2008:567). I den inledande paragrafen uttrycks att lagens syfte är att

… motverka diskriminering
och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter
oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Viktigast är dock det som står i §12 i lagens tredje kapitel:

12 § Diskriminering är förbjuden för den som
1. utanför privat- och familjelivet tillhandahåller varor,
tjänster eller bostäder till allmänheten, (…)

Med andra ord är huvudregeln att man INTE får stänga ute personer från exempelvis en simhall för att de är babylonier eller snoppbärare. Det är viktigt att minnas det för fortsättningen. Dock finns ett undantag när det gäller kön:

12 a § Förbudet mot diskriminering i 12 § som har samband med
kön hindrar inte att kvinnor och män behandlas olika i fråga
om tjänster eller bostäder, om det har ett berättigat syfte
och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att
uppnå syftet.

Man FÅR alltså diskriminera under vissa förhållanden. Vilka dessa förhållanden kan vara ger oss inte lagtexten någon närmare upplysning om. Om man tittar i förarbetena till nuvarande lag får man bara lite mer kött på benen. Vad som verkar klart är att undantaget är avsett att gälla positiv särbehandling i syfte att främja jämställdhet i en vidare mening. Några exempel som nämns är kollon med självförsvarsutbildning för tjejer och särskilda insatser riktade mot killar för att locka dem till vårdyrken.

Kan särskilda badtider för kvinnor i våra simhallar anses främja jämställdhet och kvinnors och mäns lika rättigheter? För mig är det uppenbart att frågan måste lyftas till den nivån, både av juridiska och av moraliska skäl. Det räcker inte med en allmän önskan om att lyfta simkunnigheten bland muslimska kvinnor för att vifta undan den princip om likabehandling som – anser jag – är ett av fundamenten i ett humanistiskt samhälle. Det gäller inte minst med tanke på att simhallar är institutioner som drivs i offentlig regi och delvis finansieras av skattemedel.

Den liberala magkänslan är att säga nej, men man bör inte nöja sig med vad ens mage säger i en komplicerad fråga. Det är också lätt att stanna vid tanken att ett tillåtande utgör en indirekt legitimering av de krafter inom främst islam som vill fortsätta inskränka kvinnors rörelsefrihet och möjlighet att delta i samhällslivet på lika villkor. Men även om det på sätt och vis stämmer så innebär inte ett förbud mot skilda badtider att det andra perspektivet vinner. De krafter som gör att föräldrar inte vill tillåta sina döttrar eller män sina hustrur att bada när andra män är närvarande (oavsett klädsel) finns ju kvar och det är inte troligt åtminstone i närtid att ett förbud skulle göra att fler kvinnor och flickor fick tillåtelse eller utan bråk och konflikt i familjen kunde gå bada på en vanlig ”öppen” tid i simhallen.

Vi bör alltså släppa tanken på att ett förbud skulle ha någon reell, positiv inverkan på jämställdheten för de personer det gäller. Den kampen måste föras på andra arenor.

Istället bör vi titta på syftet med att vi har simhallar som kollektiva nyttigheter och delvis subventionerar dem. Simkunnighet är betydelsefullt, inte minst i vårt land där det nästan alltid är nära till vatten. Även den som medvetet undviker badande och simmande kommer med all sannolikhet att röra sig vid eller på vatten vid olika tillfällen i sitt liv. Med det kommer också risken att ofrivilligt hamna i vattnet eller att man är i sällskap med någon annan som gör det. Kanske som förälder till ett badande barn som plötsligt får panik ute i vattnet eller något ännu värre.

I det läget är simkunnighet inte bara ett allmänt positivt värde för att kunna ägna sig åt trevligt friluftsliv, utan en fråga om liv och död. Inte bara för den muslimska kvinnan själv som kanske ändå i någon mening får anses ha ett fritt val, utan andra som inte har haft minsta inflytande eller möjlighet att påverka att hon inte lärt sig simma.

DET är för mig ett tillräckligt starkt argument för att komma fram till att särskilda badtider för kvinnor ändå kan vara berättigat. Även ett enda barn som räddas från drunkningsdöden är tillräckligt för att rucka på principer. Särskilt när man inte har anledning att tro att det leder till något särskilt positivt att INTE göra det.

Att värna liv är helt enkelt en princip som väger starkare än jämställdhet. 

Man kan också lägga till att flickor och unga kvinnor som annars inte skulle få chansen genom det här kan få möjlighet till vattenvana och förhoppningsvis även lär sig simma på riktigt slipper ta itu med det om eller när de senare i livet frigör sig från familjen och traditionens förtryck och väljer sin egen väg i livet där badande bland andra människor oavsett kön ingår som en självklarhet. Därmed främjar man kanske ändå i slutändan allas lika rättigheter mer än man motverkar dem.

Förbehåll 1:

Särskilda badtider utgör en POSITIV RÄTTIGHET, eftersom de förutsätter inskränkning i någon annans rättigheter. Man bör inte dela ut såna lättvindigt, eftersom man då också inskränker andra människors rätt lika lättvindigt. Det måste bli en avvägning i varje enskilt fall. Många badhus är välbesökta och har stamgäster som simmat och badat på bestämda tider i många år. Naturligtvis är det inte helt rättvist mot dem att plötsligt beröva dem den möjligheten. Jag tror dock att det kan lösas på ett rimligt vis i de flesta fall och även bara några få timmar i veckan är bättre än inga alls.

Förbehåll 2:

Någonstans måste man ändå dra gränsen. För mig går den vid att betrakta små pojkar som någon slags sexuella varelser som inte kan tillåtas att bada med sin mamma på en ”Girls only”-tid ens om de som är eller anser sig vara tvingade därtill av religiösa skäl bär heltäckande badkläder. Jag accepterar att jag själv och mina tonårssöner får hålla oss borta. Men inte en femåring. Det är av samma skäl som jag är helt emot att man tar på småflickor slöjor och heltäckande kläder som vore de små vuxna. Jag bor bara några hundra meter från en muslimsk skola. Det är sorgligt att se att en klar majoritet även de minsta flickorna kläs som om de redan måste skydda familjens ”heder”. Att tillåta segregerade badtider innebär inte att man ska sluta arbeta aktivt med integrationen av dessa barn på sådana områden som att de t ex får delta i den ordinarie sim- och idrottsundervisningen. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ska vi eller ska vi inte förbjuda bränning och annat vanhelgande av religiösa symboler? Var drar vi gränsen i så fall för vilka symboler som ska skyddas och var gränsen går för när något ska räknas som vanhelgande?   Sverige har diskuterat det hä...

År 2018 ger författaren, poddaren, programledaren, nöjesjournalisten m.m. Alex Schulman ut romanen ”Bränn alla mina brev”. Boken blir en enorm succé och filmatiseras bara några år senare. Boken handlar om Schulmans morföräldrar: Den på si...

Natten mot den 24 februari 2022. Rysslands president, Vladimir Putin, ger den slutliga ordern. Mängder av ryska militärfordon korsar gränsen mot Ukraina på ett antal olika platser. Robotar skjuts mot flera platser. Framryckande artilleri börjar skjut...

Har vi alla i grunden likadana känslor? Upplever vi glädje, sorg, skam, avundsjuka, stolthet, ilska på samma vis, oberoende på varifrån vi kommer och vilken kulturell kontext som omger oss?   I populärkulturen har svaret på den frågan länge varit...

Välkommen till bloggen Jonesiskts eftervalsanalys. Här hittar du en hel del intressanta uppgifter om hur det röstades i det här valet och jämförelser med tidigare val. Det första avsnittet bygger i huvudsak på SVT:s vallokalundersökning (VALU 2022). ...