jonesiskt

Direktlänk till inlägg 8 april 2012

I lathetens tecken

Av Henrik - 8 april 2012 20:36

Det är påskdag och jag sitter vid mitt tangentbord och tänker att jag borde författa en bloggpost; det var ju bevars en vecka sen sist. Till detta lilla uppehåll i postflödet finns flera orsaker, alla mer eller mindre triviala. Mest handlar det nog om den där vanliga lilla ryggradslösingen som tenderar att infektera de flesta av oss när vi slappnar av och sänker garden: Latmasken. Om jag förstått saken rätt så tänkte sig folk en gång i tiden latmasken som en faktisk parasit som invaderade sin värd och gjorde honom eller henne slö och oföretagsam. Svenska Akademiens Ordbok har en del att säga om latmaskens etymologi. Ordet förekommer bl.a i en skrift av en viss Altén redan år 1795. Latmasken är bara en av flera avläggare till adjektivet lat – ett ord vi har med oss från fornsvenskan. Även om vi har ont om tryckta källor från den tiden, så kan vi nog vara säkra på att även vikingarna understundom skällde varandra för att vara later. Om de använde sig av LATBUK , LATHUND, LATDRÖG, LATOXE eller LATSUGGA låter jag däremot vara osagt. Däremot kan vi vara säkra på att människor för 300-400 år sen använde dessa mustiga kraftuttryck om varandra; och det långt ifrån bara i skämtsamma ordalag.


 


På den tiden fanns det nog större skäl än idag att klaga på mindre arbetsamma medlemmar i arbetslaget. Livet var hårt för de allra flesta och bönen ”vårt dagliga bröd, giv oss idag” långt ifrån bara vackra ord. Merparten av befolkningen levde i vetskapen att endast hårt arbete stod emellan en själv och svälten och att inte ens hårt arbete kanske var tillräckligt om det blev missväxt. I en sådan värld är det lätt att förstå att man hade låg tolerans för personer som man upplevde inte ville dra sitt strå till stacken. Att man hade en lång rad smädelser på lager för att kunna ge tydligt uttryck för sitt missnöje är än mer begripligt. Dessutom var ju våra förfäder sen barnsben itutade den Lutherska synen på tillvaron, där hårt arbete och sträng gudsfruktan var hörnpelarna. Det kan inte ha varit lätt på den tiden att vara begåvad med en känslig konstsnärssjäl och en lust att lära känna andra aspekter av tillvaron än det hårda arbetet i sitt anletes svett.


Det här är förstås något vi haft med oss in i vår egen tid. Ännu för hundra år sen var vi ett fattigt och föga industrialiserat land. Det är mindre än 100 år sedan det förekom hungerkravaller i Stockholm. Även i det bondesamhälle som kanske inte längre hotades av svältdöden, så fanns det lite eller ingen plats för drömmare eller överhuvudtaget aktiviteter som inte uppfattades ge någon konkret nytta. Vilhelm Moberg har skrivit om den kärva moral som fortfarande dominerade de människor han växte upp bland i Småland i början av förra seklet: Den som inte arbetar, skall heller inte äta! Han har också gjort flera starka och insiktsfulla porträtt av hur svårt människor som inte passade in i den här mallen hade det. Karl-Oskars bror Robert i Utvandrarna som drömmer sig bort under dikesgrävningen hos bonden Aron och som straff får en örfil vars efterdyningar i form av ständig värk och susningar ska förfölja honom resten av hans liv. Raskens näst äldste son Axel som är bäst i skolan, men har svårt att fullfölja även enkla arbetsuppgifter för att han drömmer sig bort. Moberg själv måste ha haft något av detta i sig som barn; det är svårt att annars förstå den inlevelse och medkänsla han visar Robert och Axel. Rimligen så måste han ha blivit både utskälld och hånad för sin lust att läsa böcker istället för att göra något praktiskt. Liknande erfarenheter gjorde den några år yngre Ivar Lo-Johansson. Samtidigt är de båda som uppenbart beundrande inför de människor som både slet och slet ut sig på små och ofta olönsamma lantbruk. Jag förstår dem. Även om jag inte har mycket praktiska ådror i mig och aldrig skulle komma på tanken att ens skaffa mig ett litet fritidsjordbruk, så hyser jag en stor beundran för folk som verkligen arbetar och sliter i ordets verkliga bemärkelse.


Själv sitter jag dock som sagt här vid min dator och har idag inte gjort mycket mer i arbetsväg än att steka några köttfärsbiffar, koka lite potatis och värma lite rester från gårdagens påskmiddag. Det är i sanningens namn inte mycket att skryta med och det gör jag inte heller. Även om jag ibland kan känna det Lutherska oket tynga mina axlar, så är jag nog om sanningen ska fram mer av en livsnjutare och latmask än en asketisk, plikttrogen arbetsmyra. Det Lutherska som ändå finns i mig och som jag uppfattar som ett värdemässigt arv från mina föräldrar och farföräldrar är en absolut övertygelse om att jag måste stå på egna ben och försörja mig själv. Det har liksom aldrig funnits på min karta att jag t ex skulle ta ett sabbatsår på A-kassa för att förverkliga mig själv. Det här är något som är både på gott och ont tror jag. Den som har dessa idéer i sig blir nog mindre benägen att ta risker och våga satsa på att exempelvis lyckas som musiker, konsthantverkare eller författare. Man kommer att i huvudsak välja ”säkra” utbildningsvägar och ”säkra” jobb. Vore alla lika tråkiga så blev det inte mycket till kreativt skapande och utveckling i samhället. Att låta samhället, föräldrar, en partner eller rentav vänner försörja en under en period i väntan på genombrottet är inte nödvändigtvis bara självupptaget och oansvarigt. Men för mig har det inte varit en möjlig väg och tänkbara, mer kreativa vägval i livet har därför fått stå tillbaka.


I vårt moderna samhälle måste vi inte längre arbeta i vårt anletes svett för att slippa svälta. Vi har t.o.m fått en omfattande, lagstadgad rätt att vara lata i flera veckor om året. Ändå brottas vi fortfarande med samma frågor som våra mindre lyckligt lottade förfäder. Både för egen del och i vår syn på andra. Det är okej att vara lat idag, men bara under vissa former och i begränsade doser. Jag misstänker att de flesta av oss saluför en något överdriven, för att inte säga i vissa fall halvt lögnaktig bild av hur vi tillbringar både vår arbets- och fritid. Det är sällan man hör någon säga att de bara låg i soffan en hel helg och käkade chips och grindade igenom en ny TV-seriebox. Och ändå är ju de flesta av oss precis just så lata ibland. Även, misstänker jag, folk som låter som de är sysselsatta med ständiga renoveringsprojekt hemma i villan när de inte är ute och tränar inför klassikern eller förbereder årets kappseglingssemester. Sen är jag förvisso fullt medveten om att det finns många människor som är betydligt mer produktiva än jag själv i både arbetslivet och på fritiden. Själv är jag för övrigt inte latare än att jag alltid måste ägna mig åt något slags intellektuellt pseudoprojekt när jag är ledig. Som exempelvis denna blogg. Nu tänker jag dock låta resten av påskdagen förflyta i lathetens tecken. Simma lugnt!


 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Henrik - 31 juli 2023 09:00


Ska vi eller ska vi inte förbjuda bränning och annat vanhelgande av religiösa symboler? Var drar vi gränsen i så fall för vilka symboler som ska skyddas och var gränsen går för när något ska räknas som vanhelgande?   Sverige har diskuterat det hä...

Av Henrik - 4 april 2023 23:15

År 2018 ger författaren, poddaren, programledaren, nöjesjournalisten m.m. Alex Schulman ut romanen ”Bränn alla mina brev”. Boken blir en enorm succé och filmatiseras bara några år senare. Boken handlar om Schulmans morföräldrar: Den på si...

Av Henrik - 24 februari 2023 09:35

Natten mot den 24 februari 2022. Rysslands president, Vladimir Putin, ger den slutliga ordern. Mängder av ryska militärfordon korsar gränsen mot Ukraina på ett antal olika platser. Robotar skjuts mot flera platser. Framryckande artilleri börjar skjut...

Av Henrik - 30 december 2022 16:46

Har vi alla i grunden likadana känslor? Upplever vi glädje, sorg, skam, avundsjuka, stolthet, ilska på samma vis, oberoende på varifrån vi kommer och vilken kulturell kontext som omger oss?   I populärkulturen har svaret på den frågan länge varit...

Av Henrik - 19 september 2022 21:28

Välkommen till bloggen Jonesiskts eftervalsanalys. Här hittar du en hel del intressanta uppgifter om hur det röstades i det här valet och jämförelser med tidigare val. Det första avsnittet bygger i huvudsak på SVT:s vallokalundersökning (VALU 2022). ...

Presentation


En lätt medelålders mans funderingar om Livet, universum och allting

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2012 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards